Hästhagen | |
Delområde | |
S:t Petri skola
| |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Malmö kommun |
Stad (tätort) | Malmö |
Stadsdel | Västra innerstaden |
Koordinater | 55°35′53″N 12°59′36″Ö / 55.59806°N 12.99333°Ö |
Area | 17 hektar |
Folkmängd | 1 753 (2017)[1] |
Befolkningstäthet | 103 inv./ha |
Statistikkod | D11207 |
Hästhagen är ett skol- och bostadsområde i Västra Innerstaden, Malmö.
Hästhagen avgränsas av gatorna Regementsgatan, Östra Rönneholmsvägen, Fersens väg och Carl Gustafs väg.
I området ligger två gymnasieskolor, Malmö Borgarskola och Sankt Petri skola. Mellan dem ligger simhallen som heter Simhallsbadet. Hästhagens förskola ligger också i området, liksom förskolan Sankta Elisabeth som är knuten till den Katolska församlingen. Pilstorpsparken är områdets enda egentliga grönområde fastän skolgårdarna också är beväxta. Bebyggelsen består främst av flerfamiljshus i slutna kvarter från tiden mellan 1910- och 1940-talet. Bland de arkitekturella stilriktningarna finns nationalromantik, nordisk klassicism och funktionalism väl representerade i bebyggelsen.
Hästhagen angörs (2023) i norr av busslinje 4 med två hållplatser (Simhallsbadet och Stadsbiblioteket[2]), i öst av linjerna 1 och 150 med två hållplatser där linje 1 stannar vid Malmö Opera samt Stadsbiblioteket och linje 150 endast vid Stadsbiblioteket (linje 141 stannade tidigare vid Stadsbiblioteket och Malmö Opera, men vid Malmö Opera bara i riktning mot Malmö C på grund av platsbrist).[3]). Linje 150 kör till Malmö C Norra.[4]
Området, som fått sitt namn efter att tidigare ha använts som donationsjord och betesmark låg förutom små gårdar obebyggt fram till början av 1900-talet. Den 28 juni 1896 visades film för första gången i Sverige på Nordiska industri- och slöjdutställningen i Pilstorpsparken[6]. Trots att S:t Petri skola (då Malmö Realskola) hade uppförts redan 1908, började området byggas upp först i samband med Baltiska utställningen 1914. Detta år stod Grand Hotell Fersen klart för att kunna ta emot gäster till utställningen och år 1922 stod Svenska Sockeraktiebolagets hus färdigt, uppförd i nationalromantisk stil. Anders Nilsson som var stadsingenjör 1898–1920 och hans efterträdare Erik Bülow-Hübe (stadsingenjör 1921–1946) ritade stadsplaner för området som till stora delar fullföljdes. Under 1920-talet byggdes kvarteren Kungen, Prinsen, Hertigen och Hövitsmannen. Bostadshusen i kvarteren Guvernören och Marskalken tillkom under 1930-talet då också Malmö Borgarskola uppfördes. På femtiotalet uppfördes Simhallsbadet (Aqua-kul) i kvarteret Regenten och lamellhusen i kvarteret Kanslern. På tomten för Simhallsbadet hade Erik Bülow-Hübe från början ritad in ett för tiden modernt parkeringstorg[7]. Den katolska kyrkan, Vår Frälsares kyrka, stod färdig år 1960 på tidigare kolonimark i kvarteret Bispen. Senaste stora nybyggnationen var Sydkrafts kontorsbyggnad (nuvarande E-on) som uppfördes 1984 i kvarteret Excellensen.
Gatorna i området bär namn som främst knyter an till den svenska stormaktstiden; Carl Gustafs väg, Banérsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Fersens väg, Helmfeltsgatan, Thottsgatan samt två nu försvunna gator, Ascheberggatan och Sigvort Grubbesgatan. Regementet (Kronprinsens husarregemente) och stadens försvar har gett namn åt Regements- och Kastellgatan och tidningsmannen Carl Herslow har gett namn åt Carl Herslowgatan. Marken där Pilstorpsparken ligger var från början del av en större öppen plats som i de tidiga stadsplanerna var reserverad för ett torg. I senare planer fick det namnet Carl XI:s Torg och det innefattade mark som sedan bebyggdes med kvarteret Hövitsmannen[9]. Det är osäkert om marken var något annat än ett oomvandlat grönområde tills den bebyggdes på 1930-talet.