Hästhagen, Malmö

Hästhagen
Delområde
S:t Petri skola
S:t Petri skola
Land Sverige
Kommun Malmö kommun
Stad (tätort) Malmö
Stadsdel Västra innerstaden
Koordinater 55°35′53″N 12°59′36″Ö / 55.59806°N 12.99333°Ö / 55.59806; 12.99333
Area 17 hektar
Folkmängd 1 753 (2017)[1]
Befolkningstäthet 103 inv./ha
Statistikkod D11207

Hästhagen är ett skol- och bostadsområde i Västra Innerstaden, Malmö.

Hästhagen avgränsas av gatorna Regementsgatan, Östra Rönneholmsvägen, Fersens väg och Carl Gustafs väg.

I området ligger två gymnasieskolor, Malmö Borgarskola och Sankt Petri skola. Mellan dem ligger simhallen som heter Simhallsbadet. Hästhagens förskola ligger också i området, liksom förskolan Sankta Elisabeth som är knuten till den Katolska församlingen. Pilstorpsparken är områdets enda egentliga grönområde fastän skolgårdarna också är beväxta. Bebyggelsen består främst av flerfamiljshus i slutna kvarter från tiden mellan 1910- och 1940-talet. Bland de arkitekturella stilriktningarna finns nationalromantik, nordisk klassicism och funktionalism väl representerade i bebyggelsen.

Hästhagen angörs (2023) i norr av busslinje 4 med två hållplatser (Simhallsbadet och Stadsbiblioteket[2]), i öst av linjerna 1 och 150 med två hållplatser där linje 1 stannar vid Malmö Opera samt Stadsbiblioteket och linje 150 endast vid Stadsbiblioteket (linje 141 stannade tidigare vid Stadsbiblioteket och Malmö Opera, men vid Malmö Opera bara i riktning mot Malmö C på grund av platsbrist).[3]). Linje 150 kör till Malmö C Norra.[4]

Namn och historik

[redigera | redigera wikitext]
Utdrag från Karta öfver staden Malmö jemte dertill hörande områden från 1904 signerad stadsingenjör Anders Nilsson[5].

Området, som fått sitt namn efter att tidigare ha använts som donationsjord och betesmark låg förutom små gårdar obebyggt fram till början av 1900-talet. Den 28 juni 1896 visades film för första gången i Sverige på Nordiska industri- och slöjdutställningen i Pilstorpsparken[6]. Trots att S:t Petri skola (då Malmö Realskola) hade uppförts redan 1908, började området byggas upp först i samband med Baltiska utställningen 1914. Detta år stod Grand Hotell Fersen klart för att kunna ta emot gäster till utställningen och år 1922 stod Svenska Sockeraktiebolagets hus färdigt, uppförd i nationalromantisk stil. Anders Nilsson som var stadsingenjör 1898–1920 och hans efterträdare Erik Bülow-Hübe (stadsingenjör 1921–1946) ritade stadsplaner för området som till stora delar fullföljdes. Under 1920-talet byggdes kvarteren Kungen, Prinsen, Hertigen och Hövitsmannen. Bostadshusen i kvarteren Guvernören och Marskalken tillkom under 1930-talet då också Malmö Borgarskola uppfördes. På femtiotalet uppfördes Simhallsbadet (Aqua-kul) i kvarteret Regenten och lamellhusen i kvarteret Kanslern. På tomten för Simhallsbadet hade Erik Bülow-Hübe från början ritad in ett för tiden modernt parkeringstorg[7]. Den katolska kyrkan, Vår Frälsares kyrka, stod färdig år 1960 på tidigare kolonimark i kvarteret Bispen. Senaste stora nybyggnationen var Sydkrafts kontorsbyggnad (nuvarande E-on) som uppfördes 1984 i kvarteret Excellensen.

Utdrag från Karta öfver staden Malmö jemte dertill hörande områden från 1914 signerad stadsingenjör Anders Nilsson[8]. Här är Realskolan och Grand Hotell Fersen färdigbyggda och gatorna och torget har fått namn.

Gatorna i området bär namn som främst knyter an till den svenska stormaktstiden; Carl Gustafs väg, Banérsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Fersens väg, Helmfeltsgatan, Thottsgatan samt två nu försvunna gator, Ascheberggatan och Sigvort Grubbesgatan. Regementet (Kronprinsens husarregemente) och stadens försvar har gett namn åt Regements- och Kastellgatan och tidningsmannen Carl Herslow har gett namn åt Carl Herslowgatan. Marken där Pilstorpsparken ligger var från början del av en större öppen plats som i de tidiga stadsplanerna var reserverad för ett torg. I senare planer fick det namnet Carl XI:s Torg och det innefattade mark som sedan bebyggdes med kvarteret Hövitsmannen[9]. Det är osäkert om marken var något annat än ett oomvandlat grönområde tills den bebyggdes på 1930-talet.

  1. ^ Statistikunderlag för malmö Arkiverad 26 november 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst november 2017.
  2. ^ Linje 4 angör Hästhagens nordöstra hörn vid Sankt Petri skola, men ingen av hållplatserna ligger inom Hästhagen (dessa ligger i Davidshall respektive Gamla staden)
  3. ^ Hållplatsen Carl Gustafs väg angör Hästhagens sydvästligaste del, men själva busshållplatserna är placerade i Fågelbacken (västgående) respektive i Teatern (östgående)
  4. ^ Zonkarta Skånetrafiken
  5. ^ ”Karta öfver staden Malmö”. Arkiverad från originalet den 23 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200323013656/http://kartor.malmo.se/wwwroot_data/dokument/kartarkiv_data/pdf/95%C3%961.pdf. Läst 21 januari 2015. 
  6. ^ ”115 år tidigare: En gigantisk mässa med framtidstro”. http://www.sydsvenskan.se/malmo/115-ar-tidigare-en-gigantisk-massa-med-framtidstro/. Läst 20 januari 2015. 
  7. ^ ”Förslag till parkeringsplats vid Regementsgatan 1929”. Arkiverad från originalet den 16 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150216181750/http://xyz.malmo.se/historiska_kartor/pdf/23P3.pdf. Läst 21 januari 2015. 
  8. ^ ”Karta öfver staden Malmö jemte dertill hörande omr”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150123141134/http://xyz.malmo.se/historiska_kartor/pdf/481M9_6.pdf. Läst 22 januari 2015. 
  9. ^ ”Karta över vissa gaturegleringar i Malmö”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150120130039/http://xyz.malmo.se/historiska_kartor/pdf/87G6.pdf. Läst 20 januari 2015.