Iotostormsvala
| Iotostormsvala Status i världen: Sårbar[1] | |
_(8005427860).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Stormfåglar Procellariiformes |
| Familj | Stormsvalor Hydrobatidae |
| Släkte | Hydrobates |
| Art | Iotostormsvala H. matsudairae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hydrobates matsudairae | |
| Auktor | Kuroda, 1922 |
| Synonymer | |
| |
Iotostormsvala[2] (Hydrobates matsudairae) är en fåtalig fågel i familjen stormsvalor inom ordningen stormfåglar.[3] Den häckar på några enstaka öar i Japan och lever sedan pelagiskt i Stilla havet och Indiska oceanen. Med tanke på det begränsade häckningsområdet listas arten som utrotningshotad av IUCN, i kategorin sårbar.
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Iotostormsvalan är en rätt stor stormsvala med en kroppslängd på 24 centimeter och en vingbredd på 56, jämnstor med jättestormsvalan men smäckrare. I fjäderdräkten är den helmörk med djupt kluven stjärt. Även på håll syns tydliga vita handpennebaser på vingarna.[4]
Lätet är okänt.[5]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln häckar i Vulkanöarna i Japan, med säkerhet endast på ön Minami Ioto, möjligen tidigare på Kita Ioto.[6] Den har också observerats kring Ogasawaraöarna och kan möjligen häcka även där, men det är inte bekräftat.[7][8] Utanför häckningstid lever den pelagiskt i Stilla havet runt Japan, i Oceanien och vidare i Indiska oceanen så långt västerut som till Afrika.[9] Vid ett tillfälle har den påträffats i Oman: 19 augusti 2003.[10]
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Tidigare placerades arten i släktet Oceanodroma. DNA-studier visar dock att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i det släktet.[11][12][13][14] Numera inkluderas därför arterna Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet.[1][9][3]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Arten häckar i kolonier i bohålor på höglänt mark. Häckningen inleds troligen i januari och de flesta ungar är flygga i juni. Utanför häckningstid lever den pelagiskt långt från kusten.[15]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Med tanke på att arten häckar på endast en eller två öar kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som sårbar (VU).[1] Den beskrivs dock som inte särskilt sällsynt i Indiska ocean. Världspopulationen uppskattas till minst 20 000 individer.[5]
Taxonomi och namn
[redigera | redigera wikitext]Iotostormsvala beskrevs taxonomiskt av Nagamichi Kuroda 1922. Fågeln är uppkallad efter den japanska ornitologen Yorikatsu Viscount Matsudaira (1876-1945).[16] Tidigare kallades den matsudairastormsvala även på svenska, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2018 Hydrobates matsudairae . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
- ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
- ^ Onley, Derek; Scofield, Paul (2007). Albatrosses, Petrels and Shearwaters of the World (Helm Field Guides). London: Christopher Helm. sid. 17. ISBN 0-7136-4332-3
- ^ [a b] Brooke, M. de L. 2004. Albatrosses and Petrels Across the World. Oxford University Press, Oxford.
- ^ Chiba, H.;Kawakami, K.; Suzuki, H.; Horikoshi, K. 2007. The distribution of seabirds in the Bonin Islands, southern Japan. J. Yamashina Inst. Ornithol. 39: 1-17.
- ^ Brazil, M. 2009. Birds of East Asia: eastern China, Taiwan, Korea, Japan, eastern Russia. Christopher Helm, London.
- ^ Brazil, M.A. 1991. The birds of Japan. Chistopher Helm, London.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 50. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ Sausner, J., J.C. Torres-Mura, J. Robertson, and F. Hertel (2016), Ecomorphological differences in foraging and pattering behavior among storm-petrels in the eastern Pacific Ocean, Auk 133, 397-414.
- ^ Penhallurick, J. och Wink, M. 2004. Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariiformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial DNA genome. Emu 104: 125–147.
- ^ Robertson, B.C., Stephenson, B.M. och Goldstein, S.J. 2011. When rediscovery is not enough: Taxonomic uncertainty hinders conservation of a critically endangered bird. Mol. Phylogen. Evol. 61: 941–952.
- ^ Wallace, S. J., Morris-Pocock, J.A., González-Solís, J., Quillfeldt, P. och Friesen, V.L. 2017. A phylogenetic test of sympatric speciation in the Hydrobatinae (Aves: Procellariiformes). Mol. Phylogen. Evol. 107: 39–47.
- ^ del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J. 1992. Handbook of the Birds of the World, Vol. 1: Ostrich to Ducks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om iotostormsvala.
Wikimedia Commons har media som rör iotostormsvala.
|