Issé (opera)

André Cardinal Destouches

Issé är en opera (pastorale héroïque) med musik av André Cardinal Destouches. Ursprungligen bestod operan av tre akter. Den slutliga versionen bestod av en prolog och fem akter.[1] Librettot skrevs av Antoine Houdar de la Motte.[2] Trots att Destouches endast var 25 år gammal vid tiden för premiären ansågs operan som hans bästa verk.[3]

Uppförandehistorik

[redigera | redigera wikitext]

Issé uppfördes först i en konsertant version utan prolog i Salle de la Belle-Cheminée i Slottet i Fontainebleau den 7 oktober 1697.[2][4] På uppmaning av kung Ludvig XIV lades en prolog till för den officiella premiären som också var ett konsertant uppförande den 17 december i Trianon (Versailles) med anledning av festligheterna kring bröllopet mellan prinsessan Marie-Adélaïde av Savojen och kung Ludvigs sonson, hertigen av Burgund, till vilken Issé var tillägnad.[5] Ludvig XIV var så nöjd med verket efter premiären i Trianon att han skänkte Destouches en börs med 200 lusidorer. Den första scenversionen sattes upp på Parisoperan (med prolog och tre akter) den 30 december 1697 på Théâtre du Palais-Royal i Paris.[6] Destouches reviderade senare operan till en storslagen fem-aktsversion för uppförandet på Palais-Royal den 14 oktober 1708.[3] Issé var så framgångsrik att den behöll sin plats på repertoaren där fram till 1757. Den framfördes även ett flertal gånger vid hovet fram till 1773. Madame de Pompadour sjöng titelrollen i en uppsättning på Théâtre des Petits Cabinets i Versailles 1749.[2]

Roles

[redigera | redigera wikitext]
Personer Stämma Fontainebleaubesättning,[4] 7 oktober 1697
(Dirigent: Antoine Grimaldi) 		Trianonbesättning,[7] 17 december 1697
(Dirigent: Antoine Grimaldi) 		Fem-aktsversionen,[1][8] 14 oktober 1708
(Dirigent: – )
Prolog
En Hespéride sopran  – Marie-Louise Desmatins Mlle Dun
Hercule baryton  – Charles Hardouin Gabriel-Vincent Thévenard
Jupiter baryton  – Gabriel-Vincent Thévenard Charles Hardouin
Pastorale héroique
Issé sopran Marthe Le Rochois Marthe Le Rochois Françoise Journet
Doris sopran Fanchon Moreau Fanchon Moreau Mlle Poussin
Philémon (Apollon) haute-contre Louis Gaulard Dumesny Louis Gaulard Dumesny Jacques Cochereau
Storprästen baryton Charles Hardouin Charles Hardouin Charles Hardouin
Hylas baryton Gabriel-Vincent Thévenard Gabriel-Vincent Thévenard Gabriel-Vincent Thévenard
Pan bas Jean Dun, 'père' Jean Dun, 'père' Jean Dun, 'père'
Herde, orakel haute-contre Antoine Boutelou Antoine Boutelou Antoine Boutelou
Sömnen haute-contre Antoine Boutelou Antoine Boutelou Buseau

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Apollon förklädd till herden Philémon jagar nymfen Issé, medan Pan fattar tycke för Doris.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b] Casaglia, Amadeus Almanac (Issé, 14 oktober 1708), läst 15 juni 2013.
  2. ^ [a b c] Wood 1992.
  3. ^ [a b] Pitou, vol. 1, s. 241–242.
  4. ^ [a b] Casaglia, Amadeus Almanac (Issé, 7 oktober 1697), läst 5 november 2009.
  5. ^ Wood 1992; Brenac, Issé. Casaglia platsbestämmer uppförandet till "Théâtre de la Cour de Marbre du Grand Trianon di Versailles". Detta är förvirrande då vad som vanligtvis benämns som Cour de Marbre är beläget i själva huvudbyggnaden Versailles (se Appartement du roi).
  6. ^ Pitou, vol. 1, s. 241–242; Wood 1992; Casaglia, Amadeus Almanac (Issé, 30 december 1697), läst 16 juni 2013. Rollbesättningen var densamma som den 17 december.
  7. ^ Casaglia, Amadeus Almanac (Issé, 17 december 1697), läst 15 juni 2013.
  8. ^ Brenac, Issé.

Källor