Italienska sextimmarsuret

Sextimmarsur med en visare på Quirinalpalatset i Rom.

Sextimmarsuret (italienska: sistema orario a sei ore) var ett tidigt italienskt tidssystem som användes innan dagens 24-timmarsklocka. Dygnet började efter kvällsbönen Ave Maria, en halvtimme efter solnedgången, och delades i fyra perioder med sex timmar vardera. Uppdelningen härstammar från medeltiden och klostrens uppdelning av dygnet efter bönetider och spred sig från Kyrkostaten till resten av Italien.^[1]

Även andra tidssystem började tidigare dygnet i skymningen.^[1]

Sextimmarur, eller italiensk tid, användes från 1400-talet till omkring 1800 då de successivt ersattes av 12-timmarsklockan, eller fransk tid.^[2]

Många gamla byggnader i Italien har klockor med visare som går runt urtavlan på sex timmar, fyra gånger varje dygn. Ett sådant ur är betydligt enklare att tillverka än ett tolvtimmarsur.^{[förklaring behövs]}

Se även

Thailändsk 6-timmarsklocka

Källor

^ [a b] ”Six-hour clock - Worldtempus”. en.worldtempus.com. Arkiverad från originalet den 13 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230213072044/https://en.worldtempus.com/lexique/six-hour-clock-347.html. Läst 31 oktober 2021.
^ ”The Italian six-hour clock” (på engelska). https://studioz297.com/2020/12/07/the-italian-six-hour-clock/. Läst 31 oktober 2021.

[wt-1] [a b] ”Six-hour clock - Worldtempus”. en.worldtempus.com. Arkiverad från originalet den 13 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230213072044/https://en.worldtempus.com/lexique/six-hour-clock-347.html. Läst 31 oktober 2021.

[2] ”The Italian six-hour clock” (på engelska). https://studioz297.com/2020/12/07/the-italian-six-hour-clock/. Läst 31 oktober 2021.

[1]

[2]