Ivar Gewert
| Ivar Gewert | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 4 augusti 1891 Hällefors församling i Örebro län, Sverige |
| Död | 25 februari 1971 (79 år) Oscars församling i Stockholms län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1911–1957 |
| Grad | Generallöjtnant |
| Befäl | Generalintendent och chef för Intendenturkåren |
| Övrigt | Souschef vid Arméförvaltningen och Arméintendenturförvaltningen |
Gustaf Ivar Vilhelm Gewert, född 4 augusti 1891 i Hällefors församling i Örebro län, död 25 februari 1971 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk militär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gewert avlade studentexamen i Västerås 1909. Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1911 och utnämndes samma år till underlöjtnant vid Värmlands regemente,[2] där han befordrades till löjtnant 1915.[3] Han var extra adjutant vid staben i V. arméfördelningen 1916–1917 och intendentsaspirant 1918–1920, varpå han inträdde i Intendenturkåren 1920[2] och samma år befordrades till kapten. Därefter var han regementsintendent vid Dalregementet 1920–1923 och chef för intendenturtruppernas studentkompani 1923–1925.[4] Han tjänstgjorde vid Intendenturstaben 1925–1926, var adjutant hos generalintendenten 1926–1934, var lärare i militärförvaltning vid Krigshögskolan 1931–1936 och var förrådschef vid Arméns intendenturförråd i Stockholm 1935–1936.[5] År 1934 befordrades han till major, varefter han var chef för Utrustningsbyrån i Intendenturdepartementet vid Arméförvaltningen 1936–1939. Han befordrades till överste 1939,[4] varpå han var fördelningsintendent vid IV. arméfördelningen 1939–1940,[5] och inspektör för underhållstrupperna vid Arméstaben 1942–1946, befordrad till generalmajor 1945.[6] Åren 1946–1957 var han generalintendent och chef för Intendenturkåren. I egenskap av generalintendent var han också chef för Intendenturavdelningen vid Arméförvaltningen 1946–1954, souschef vid Arméförvaltningen 1949–1954 och souschef vid Arméintendenturförvaltningen 1954–1957. I egenskap av souschef vid de bägge myndigheterna var han därtill ledamot av Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap 1947–1957[7] och ledamot av Försvarets förvaltningsdirektion 1954–1957.[8] Gewert inträdde som generallöjtnant i reserven 1957.[7]
Ivar Gewert invaldes 1935 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och var akademiens styresman 1957–1959.[7] Han var redaktör för Svensk intendenturtidskrift 1926–1941[4] och ordförande i Militärsällskapet i Stockholm 1958–1963.[9]
Ivar Gewert var son till bruksförvaltare Gustaf Gewert och Amalia Abenius. Han gifte sig 1920 med Augusta Elisabeth (Lisa) Nilsson (född 1892).[7]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av första klass Svärdsorden, 1932.[10]
Riddare av första klass av Vasaorden 1933.[11]
Riddare av Nordstjärneorden 1941.[12]- Kommendör av andra klass av Svärdsorden, 6 juni 1942.[13]
- Kommendör av första klass av Svärdsorden, 6 juni 1945.[14]
- Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 11 november 1952.[15]
Tyska örnens orden (KTyskÖO).[4]
Riddare av första klass av Finlands Vita Ros’ orden (RFinlVRO1kl).[4]
Finländska Frihetskorset av andra klass med svärd (FFrK2kl msv).[4]
.svg){kind=small}
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
- ^ [a b] Hallberg, Severin, red (1921). Svensk officersmatrikel. I. Generalitetet, generalstaben och infanteriet. Stockholm: Hasse W. Tullbergs Förlag. sid. 152
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1920. Uppsala. 1920. sid. 251.
- ^ [a b c d e f] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 440. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0464.html.
- ^ [a b] Dahl, Torsten, red (1946). Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. 3. G–H. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 53. https://runeberg.org/smok/3/0069.html.
- ^ Lundberg, Ragnar (1971). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 352.
- ^ [a b c d] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 130. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ Kungl. Maj:ts provisoriska instruktion för försvarets förvaltningsdirektion m. m., Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret, serie A (TLA), 1954:41, s. 122.
- ^ Dahl, Claes-Göran (2002). Militärsällskapet i Stockholm 1952–2002. Minnesskrift. Stockholm: Militärsällskapet i Stockholm. ISBN 91-631-3322-9.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1940. Kungl. Svenska riddareordnarna 1940. Uppsala. 1940. sid. 32. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0032.html.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 184. https://runeberg.org/statskal/1955/1452.html.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 84. https://runeberg.org/statskal/1955/1352.html.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1945. Kungl. Svenska riddareordnarna 1945. Uppsala. 1945. sid. 12. https://runeberg.org/statskal/1945bih/0012.html.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1950. Kungl. Svenska riddareordnarna 1950. Uppsala. 1950. sid. 10.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 8. https://runeberg.org/statskal/1955/1276.html.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lundberg, Ragnar (1971). ”Minnestal över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 352–353.