Jacopo Foroni | |
Jacopo Foroni. Xylografi 1882. | |
Född | 25 juli 1825[1][2] eller 26 juli 1824[3] Valeggio sul Mincio[3][4], Italien |
---|---|
Död | 8 september 1858[1][2][3] Stockholm[3] |
Sysselsättning | Kompositör, dirigent[3] |
Arbetsgivare | Kungliga Hovkapellet (1849–1858)[5] |
Redigera Wikidata |
Jacopo Foroni, född 26 juli 1824 i Valeggio sul Mincio, död 8 september 1858 i Stockholm, var en italiensk dirigent och tonsättare.
Foroni studerade i Milano för Alberto Mazzucato och Placido Mandanici. Som tonåring framträdde han som pianist och cembalist på offentliga konserter i Verona. Hans första opera, Margherita, uppfördes med framgång på Teatro Re i Milano i mars 1848, då fosterlandskärleken glödde även i de unga musikerna. Även Foroni, som varit officer i den österrikisk-ungerska armén, deltog i revolten under de så kallade Fem Dagarna i Milano, och på barrikaderna tonsatte han en upprorssång.
När Foroni hade flyttat till Stockholm för att leda orkestern i den romerske impressarion Vincenzo Gallis sällskap, entusiasmerade han svenskarna så mycket att han blev den högre societetens och adelns favorit och en flitig deltagare i hovbaler och kungliga jakter. Framgången uppmuntrade ledningen för Stockholmsoperan att ge den 24-årige Foroni uppdraget som ledare för det Kungliga hovkapellet och senare också scenmästare. Han förblev Stockholmsoperan trogen till 1858, då han avled i koleraepidemin som grasserade det året.