James G. Martin | |
Guvernör Jim Martin 1988
| |
Ledamot av USA:s representanthus
| |
Tid i befattningen 3 januari 1973–3 januari 1985 | |
Företrädare | Charles R. Jonas |
---|---|
Efterträdare | Alex McMillan |
Valkrets | North Carolinas 9:e |
Tid i befattningen 5 januari 1985–9 januari 1993 | |
Viceguvernör | Robert B. Jordan (1985–1989) James Carson Gardner (1989–1993) |
Företrädare | Jim Hunt |
Efterträdare | Jim Hunt |
Född | 11 december 1935 Savannah, Georgia |
Politiskt parti | Republikanska partiet |
Alma mater | Davidson College Princeton University |
Yrke | kemist |
James Grubbs "Jim" Martin, född 11 december 1935 i Savannah, Georgia, är en amerikansk republikansk politiker. Han var ledamot av USA:s representanthus 1973–1985 och guvernör i North Carolina 1985–1993.
Martin utexaminerades 1957 från Davidson College och avlade 1960 doktorsexamen vid Princeton University. Han var delegat till republikanernas konvent i Miami Beach inför presidentvalet i USA 1968. Fyra år senare blev han invald i representanthuset. Efter sex tvååriga mandatperioder i kongressen beslöt han sig att kandidera i 1984 års guvernörsval. Han lämnade kongressen den 3 januari 1985 och tillträdde två dagar senare som guvernör.[1]
Martin valdes 1988 till en andra mandatperiod som guvernör. I det valet besegrade han sin viceguvernör, demokraten Robert B. Jordan. Martin profilerade sig inom utbildnings- och transportpolitiken. Ett viktigt löfte som infriades 1990 var färdigbyggandet av vägen Interstate 40 från Tennessee till Wilmington.[2]
|