James Hardie Industries

James Hardie Industries plc
James Hardie logo.svg
TypPublikt aktiebolag
ASX: JHX
NYSE: JHX
SäteIrland Dublin, Irland
NyckelpersonerMichael Hammes
Styrelseordförande
Jack Truong
VD
BranschTillverkningsindustri
Kemiföretag
ProdukterByggmaterial
Antal anställda~4 869 – 2020
Historik
Grundat1888
GrundareJames Hardie
Ekonomi
Omsättning▲ $ 2,606 miljarder
Rörelseresultat▼ $ 288 miljoner
Vinst efter skatt▼ $ 241,5 miljoner
Tillgångar▼ $ 4,028 miljarder
Eget kapital▲ $ 1,035 miljarder
Övrigt
SloganProtect everything inside, from everything outside.
WebbplatsJamesHardie.com
JamesHardie.com.au
FotnoterStatistik från 2020 års bokslut.[1]

James Hardie Industries plc är ett irländskt multinationellt tillverknings- och kemiföretag som tillverkar byggmaterial. De är världens största tillverkare av fibercement[2][3][4] och relaterade produkter.[5] James Hardie har verksamheter i 15 länder på tre kontinenter.[6]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Företaget har sitt ursprung från 1888 när den brittiske James Hardie, som immigrerade från Skottland till Australien, och grundade en affärsverksamhet i Melbourne där han importerade animaliska produkter. En annan immigrant från Skottland, Andrew Reid, blev delägare i Hardies affärsrörelse 1895 och tog över hela verksamheten 1911 när Hardie pensionerade sig. Företaget importerade först fibercement, en produkt som då bestod av bland annat asbest, och sen tillverkade eget. James Hardie började också med att bryta asbest i gruvor och tillverkade asbestcement samt relaterade produkter. År 1951 blev bolaget ett publikt aktiebolag och blev listad på börsen.[7] 1982 tog företaget fram fibercement utan asbestos och där beståndsdelarna är aluminiumtrihydrat, cellulosa, kiseldioxid och portlandcement.[8] I början av 1990-talet blev det förändringar i ägarstrukturen i det australiska samriskföretaget Australian Submarine Corporation Pty Ltd (ASC), där svenska Kockums och det statliga Australian Industry Development Corporation (AIDC) köpte ut de andra ägarna i Chicago Bridge & Iron Company och Wormald International. Vilket ledde till att Kockums blev majoritetsaktieägare med 52,5%[9], AIDC krävde att Kockums var tvungen att sälja av minst 2,5% så att inte en utländsk intressent skulle äga majoriteten av australisk försvarsintresse. James Hardie nappade och köpte 2,5% från Kockums som krävdes för att låta samriskföretaget fortsätta.[10] I april 2000 beslutade regeringen Howard att nationalisera ASC[11] och aktierna överfördes till AIDC via tvångsköp[12]. 2001 flyttade James Hardie sin företagsregistrering till Nederländerna i syfte att få mer fördelaktiga skatteregler.[13] Australiens skattemyndighet var inte glada och krävde totalt 368 miljoner australiska dollar i utebliven skatt, ränta och straffskatt men James Hardie tog det till domstol och vann.[14] 2010 gjorde de igen och flyttade registreringen men även huvudkontoret till Dublin på Irland på grund av ännu mer förmånligare bolagsskatt.[15]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Form 20-F”. JamesHardie.com.au. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201022211239/https://ir.jameshardie.com.au/public/download.jsp?id=27923. Läst 8 december 2020. 
  2. ^ Sonal, Shruti. ”Australia's James Hardie shares drop on disappointing second quarter; reinstates dividends”. Reuters.com. https://www.reuters.com/article/idUSKBN27P2XD/. 
  3. ^ Fowler, Elouise. ”James Hardie rebound built in North America”. AFR.com. https://www.afr.com/companies/infrastructure/james-hardie-rebound-built-in-north-america-20200622-p554xd. 
  4. ^ ”James Hardie raises 2021 profit forecast”. 7News.com.au. https://7news.com.au/business/commercial-property/james-hardie-raises-2021-profit-forecast-c-1385502. 
  5. ^ Chitty, Chris. ”James Hardie share price jumps 5% after quarterly result”. Fool.com.au. https://www.fool.com.au/2020/08/11/james-hardie-share-price-jumps-5-after-quarterly-result/. 
  6. ^ ”Contact James Hardie”. JamesHardie.com. https://www.jameshardie.com/product-support/contact-us?loc=refresh. 
  7. ^ ”James Hardie Industries N.V.”. Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/books/politics-and-business-magazines/james-hardie-industries-nv. 
  8. ^ Akers, Stephen. ”Fibre cement industry: A critical review of conversion from asbestos cement to new technology including marketing trends”. Akers.ca. https://www.akers.ch/images/inhalt/documents/Fibre_Cement_Industry_A_Critical_Review_of_conversion_from_AC_to_NT_incl._marketing_trends.pdf. 
  9. ^ Lague, David. ”Kockums to divest sub shares”. AFR.com. https://www.afr.com/politics/kockums-to-divest-sub-shares-19900606-k3z0p. 
  10. ^ ”Australia submarine import and export behavior”. NTI.org. https://www.nti.org/analysis/articles/australia-submarine-import-and-export-behavior/. 
  11. ^ Kelton, Maryanne. ”New depths in Australia-US relations: The Collins class submarine project”. BellSchool.ANU.edu.au. sid. 34. Arkiverad från originalet den 18 april 2021. https://web.archive.org/web/20210418232605/http://bellschool.anu.edu.au/sites/default/files/publications/attachments/2016-03/162_New_depths_in_Australia-US_relations__The_collins_class_submarine_project_by_Maryanne_Kelton%2C_104p_0.pdf. Läst 8 december 2020. 
  12. ^ ”Government to acquire shares in the Australian Submarine Corporation”. Defense-Aerospace.com. https://www.scoop.co.nz/stories/WO0006/S00146/government-to-acquire-shares-in-the-submarine-corp.htm. 
  13. ^ Baker, Russell. ”James Hardie's move to the Netherlands gets the nod from its shareholders”. AFR.com. https://www.afr.com/politics/james-hardies-move-to-the-netherlands-gets-the-nod-from-its-shareholders-20011017-k16sy. 
  14. ^ Sexton, Elisabeth; Wen, Philip. ”Hardie beats taxman”. BrisbaneTimes.com.au. https://www.brisbanetimes.com.au/business/hardie-beats-taxman-20110822-1j6ml.html. 
  15. ^ ”James Hardie announces move to Ireland”. SMH.com.au. https://www.smh.com.au/business/james-hardie-announces-move-to-ireland-20090624-cvvl.html. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata