Janet Guthrie

Janet Guthrie
Janet Guthrie på Indianapolis Motor Speedway 2011 och Janet Guthrie, 2011
Född7 mars 1938[1][2] (86 år)
Iowa City, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Michigan,
SysselsättningRacerbilförare, flygingenjör[3], fysiker[3]
Utmärkelser
International Motorsports Hall of Fame
International Women's Sports Hall of Fame
Redigera Wikidata
Janet Guthries Wildcat 3-DGS, i vilken hon tävlade i Indianapolis 500, 1978.

Janet Guthrie, född 7 mars 1938 i Iowa City i Iowa, är en amerikansk racerbilsförare. Hon var den första kvinnan som kvalificerade sig till Indianapolis 500 och den första kvinnan att kvalificera sig till Daytona 500.

Janet Guthries pappa var pilot och vid tretton års ålder började hon flyga, för att sedan ta flygcertifikat när hon var 17 år. Hon tänkte sig en karriär som flygare, men hon såg ingen annan ingång än via det militära, och de tog inte in kvinnor till flygskolan.[4] Då började hon studera till flyg- och rymdingenjör på University of Michigan, men bytte sedan inriktning till fysik. Efter examen arbetade hon på flygplanstillverkaren Republic Aviation. [5] Hon köpte en Jaguar XK120 M för att pendla, och med den inleddes också hennes tävlingskarriär, först i små skicklighetstävlingar kallade "gymkahana".[4] Hon skaffade en tävlingsutrustad Jaguar XK140, utbildade sig till tävlingsförare via Sports Car Club of America, började tävla med sportbil i racing 1963 SCCA-touren och år 1972 började hon tävla på heltid. Hennes sportvagnskarriär ledde bland annat till två segrar i uthållighetstävlingen Sebring 12-timmars.[6][7]

Hon deltog i Nascar-tävlingen World 600 1976 och slutade på femtonde plats som första kvinna i ett Winston Cup superspeedway- lopp. Hon var med i ytterligare fyra lopp den säsongen och Guthrie skulle fortsätta tävla i fyra lopp till samma säsong. Följande säsong tävlade hon för första gången i Daytona 500, där hon låg på tolfte plats när hon fick motorhaveri med tio varv kvar. Hon tilldelades pris för bästa rookie för insatsen. Hon deltog i 33 lopp under fyra säsonger i Nascar, med en sjätte plats i Bristol 1977 som främsta merit.[8]

Hon misslyckades kvalificera sig med egen bil till Indianapolis 500 1976, och mötte visst motstånd och tvekan för att hon var kvinna. Trefaldige mästaren AJ Foyt lånade då ut sin bil inför loppet. Hon körde bilen, utan tävlan, under tidsgränsen för att kunna kvala in men deltog inte eftersom Foyt behövde bilen.[9] Året efter kvalade hon in med egen bil och slutade på tjugonionde plats med motorfel.[9] Hon tävlade i ytterligare två Indianpolis 500, och slutade på nionde plats 1978. Hon körde med fraktur i handleden, efter att ha skadat sig under välgörenhetsmatch i tennis några dagar tidigare, vilket hon dolde för tävlingsledningen.[6] Sammantaget deltog hon i elva Champ Car tävlingar, och slutade som bäst femma.[9]

Hon avslutade karriären efter 1980 när hon inte fick finansiering genom företagssponsring.[10][11]

Hennes hjälm och tävlingsdräkt finns på Smithsonian Institution och Guthrie var en av de första som valdes in i International Women's Sports Hall of Fame och år 2006 valdes hon in i International Motorsports Hall of Fame. Hon gav ut självbiografin Janet Guthrie: A Life at Full Throttle, år 2006.[12]

Guthrie gifte sig med Warren Levine, en trafikflygare, 1989 och de var gifta tills hans död 2006.[13][5]

År 2019 infördes Guthrie i Automotive Hall of Fame för sina framgångar inom motorsport. Hon är den femte kvinnan som tas upp.[14]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6pz6bgc, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Janet-Guthrietopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] läs online, www.iop.org , läst: 25 maj 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] ”Once a physicist: Janet Guthrie”. www.iop.org. Arkiverad från originalet den 25 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190525172603/http://www.iop.org/careers/working-life/profiles/page_60280.html. Läst 23 maj 2020. 
  5. ^ [a b] Litman, Laken. "From sleeping in her car to the Indy 500: How Janet Guthrie changed racing for women," Indy Star, 26 May 2017. Retrieved 7 Aug. 2017.
  6. ^ [a b] Tony Fabrizio (27 maj 2019). ”Janet Guthrie: Racing's reluctant trailblazer is 'Qualified'”. ESPN. http://www.espn.com/espnw/culture/article/26777609/racing-reluctant-trailblazer-qualified. Läst 23 maj 2020. 
  7. ^ "Once a physicist: Janet Guthrie Arkiverad 25 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.," Institute of Physics, n.d. Retrieved 7 Aug. 2017.
  8. ^ McGee, Ryan (February 20, 2013). ”Janet Guthrie outraced insults to make history”. ESPN W. ESPN. Arkiverad från originalet den February 24, 2013. https://web.archive.org/web/20130224010558/http://espn.go.com/espnw/more-sports/8963949/espnw-janet-guthrie-outraced-insults-make-auto-racing-history. Läst 24 februari 2013. 
  9. ^ [a b c] Martin, Bruce. ”Bruce Martin: Janet Guthrie, Danica Patrick among females who have broken barriers at Indy 500” (på amerikansk engelska). Sports Illustrated. https://www.si.com/more-sports/2011/05/26/women-indy500. Läst 23 maj 2020. 
  10. ^ Guthrie, Janet, Janet Guthrie: A Life at Full Throttle, 2005, p. 382.
  11. ^ Dodds, Tracy. "THE INDIANAPOLIS 500 : Why Aren't Women Racing at Indy? Ask Guthrie," Los Angeles Times, 24 May 1987. Retrieved 7 Aug. 2017.
  12. ^ "Janet Guthrie Arkiverad 14 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine.," Bio at International Motor Sports Hall of Fame, 2017. Retrieved 7 Aug. 2017.
  13. ^ https://www.aspentimes.com/news/warren-levine/
  14. ^ ”» Janet Guthrie | Automotive Hall of Fame”. www.automotivehalloffame.org. Arkiverad från originalet den 2019-07-24. https://web.archive.org/web/20190724194356/https://www.automotivehalloffame.org/honoree/janet-guthrie/. Läst 23 maj 2020.