Jernhusen
| Jernhusen AB | |
 Jernhusens flagga på Stockholms centralstation | |
| Org.nr | 556584-2027 |
|---|---|
| Typ | Statligt aktiebolag |
| Huvudkontor |  Stockholm, Sverige |
| Nyckelpersoner | Anette Asklin Styrelseordförande Biljana Pehrsson VD |
| Bransch | Fastighetsbolag Förvaltningsbolag |
| Antal anställda | 195 – 2024 |
| Historik | |
| Grundat | 2001 |
| Avknoppat från | SJ |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 1,513 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▲ 1,966 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 1,632 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▲ 21,506 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▲ 9,476 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Ägare | Svenska staten – 100% |
| Moderbolag | Regeringskansliet (Näringsdepartementet) |
| Dotterbolag | Jernhusen Fastigheter AB Jernhusen Godsterminal AB Jernhusen Stationer AB Jernhusen Verkstäder AB Svenska Reseterminaler |
| Övrigt | |
| Webbplats | Jernhusen.se |
| Fotnoter | Statistik från 2021 års bokslut.[1] |
Jernhusen AB är ett svenskt statligt företag som äger och förvaltar fastigheter som är eller har varit knutna till Sveriges järnvägsnät. Detta innefattar järnvägsstationer, kontorsfastigheter, terminaler och tågverkstäder. Merparten av fastigheterna ligger i eller omkring större städer. Jernhusen AB bildades i januari 2001 efter Statens Järnvägar:s avknoppning. Tidigare hade man bestått av divisionen SJ Fastigheter. Företaget ägs helt av Svenska staten. Jernhusens uppdrag från staten är att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till trafikoperatörers, resenärers och andra användares förfogande på konkurrensneutrala villkor.
Jernhusens största och mest kända byggnader är centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. En stor verksamhet är att hyra ut stationernas lokaler till bland annat butiker, restauranger och kiosker. Under 2008-2015[2][3] började man sälja ut mindre stationer som inte gav någon större inkomst. De vanligaste köparna var kommuner eller företag från det lokala näringslivet. Man nästan halverade företagets fastighetsbestånd under denna period.[2][3]
Jernhusen äger kombiterminaler i Stockholm (Stockholm Årsta kombiterminal), Västerås, Nässjö, Helsingborg och Malmö, vilka i flertalet fall drivs av kontrakterade företag.[4]
Arenastaden är byggd på mark som ägdes av Jernhusen, som tillsammans med Peab, Fabege, Solna stad samt Svenska Fotbollförbundet bildade ett bolag som byggde och utvecklade Friends Arena i Solna. I slutet av 2016 avyttrade Jernhusen sin del i företaget till Fabege.[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2021”. Jernhusen.se. https://assets.ctfassets.net/ghgq5ooi403r/4B6t6X0IYMNE6TTvULo3PX/38d2a78a87e006a0760e0f7c4840b4ad/jernhusen-arsredovisning-2021.pdf.
- ^ [a b] ”Fastighetsförteckning 2008” (PDF). Arkiverad från originalet den 29 december 2017. https://web.archive.org/web/20171229231517/https://www.jernhusen.se/globalassets/dokument/finans/rapporter/2008/jernhusen_fastighetsfoerteckning-arsredovisning-2008.pdf. Läst 29 december 2017.
- ^ [a b] ”Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning” (PDF). Arkiverad från originalet den 29 december 2017. https://web.archive.org/web/20171229231524/https://www.jernhusen.se/globalassets/dokument/finans/rapporter/2015/jernhusen-fastighetsforteckning-2015.pdf. Läst 29 december 2017.
- ^ Våra kombiterminaler på Jernhusens webbplats
- ^ ”Jernhusen avyttrar sina andelar i Friends Arena till Fabege”. 25 november 2016. Arkiverad från originalet den 13 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180313153740/https://www.jernhusen.se/om-jernhusen/press/2016/11/jernhusen-avyttrar-sina-andelar-i-friends-arena-till-fabege/. Läst 13 mars 2018.