Johann August Eberhard | |
Född | 31 augusti 1739[1][2][3] Halberstadt[4] |
---|---|
Död | 6 januari 1809[1][2][5] (69 år) Berlin |
Medborgare i | Konungariket Preussen |
Utbildad vid | Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg |
Sysselsättning | Teolog, universitetslärare, filosof, författare[6] |
Arbetsgivare | Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg |
Redigera Wikidata |
Johann August Eberhard, född den 31 augusti 1739 i Halberstadt, död den 6 januari 1809 i Berlin, var en tysk filosof.
Eberhard, som var professor i filosofi i Halle, utgav Neue Apologie des Sokrates (1772; 3:e upplagan 1788), vari han efter Wolffs grundsatser försvarade det sunda förnuftets rättigheter, samt Allgemeine Theorie des Denkens und Empfindens (1776; 2:a upplagan 1786), Theorie der schönen Künste und Wissenschaften (1783; 3:e upplagan 1790), Allgemeine Geschichte der Philosophie (1788; 3:e upplagan 1796), Handbuch der Æsthetik (1803-05; 2:a uppl. 1807 -20), Versuch einer allgemeinen deutschen Synonymik (1795-1802; 4:e upplagan 1853) och Synonymisches Handwörterbuch der deutschen Sprache (1802; 12:e upplagan 1864) med mera.