Johannes Voigt

Johannes Voigt
Född27 augusti 1786[1]
Bettenhausen[2], Tyskland
Död23 september 1863[3] (77 år)
Königsberg[4]
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidJenas universitet
SysselsättningHistoriker[5], författare[6], universitetslärare, akademiker, politiker
Befattning
Medlem av Preussens herrehus
ArbetsgivareMartin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
BarnGeorg Voigt (f. 1827)
Utmärkelser
Tredje klassen av Röda örns orden
Redigera Wikidata

Johannes Voigt, född den 27 augusti 1786 i Bettenhausen i Sachsen-Meiningen, död den 23 september 1863 i Königsberg, var en tysk historieskrivare, far till Georg Voigt.

Voigt blev 1812 docent i Halle och författade som sådan verket Hildebrand als Papst Gregor VII und sein Zeitalter (1815; 2:a upplagan 1846). År 1817 kallades han till chef för stadsarkivet i Königsberg och blev 1823 professor i medeltidens och nyare tidens historia vid Königsbergs universitet.

Voigt ägnade därefter sina betydande krafter huvudsakligen åt forskningar i provinsen Preussens hävder. Hans förnämsta arbete på detta område är Geschichte Preussens von den ältesten Zeiten bis zum Untergange der Herrschaft des Deutschen Ordens (9 band, 1827-39), vartill slöt sig utgivningen av "Codex diplomatiens prussicus" (6 band, 1836-61) med flera publikationer.

Därmed förvärvade han sig hedersnamnet "den preussiska historieskrivningens fader". Av Voigts övriga arbeten kan nämnas Geschichte Marienburgs (1824), Geschichte des Deutschen Ritterordens in seinen zwölf Balleien in Deutschland (2 band, 1857-59) och Handbuch der Geschichte Preussens bis zur Reformation (3 band, 1842-43).

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 2 maj 2014.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]