Jordbruk i Australien

Klimatkarta över Australien, baserad på Köppens klimatklassifikation
      Ekvatorial       Tropisk       Subtropisk
      Ökenmark       Gräsmark       Tempurerad
Vuxna anställda inom jordbruks-, skogsbruks- och fiskeindustrin i procent av den vuxna befolkningen i Australien baserat på 2011 års folkräkning, uppdelad geografiskt av statistiskt lokalt område

Australien är en stor jordbruksproducent och exportör med över 325 300 anställda inom jordbruk, skogsbruk och fiske (februari 2015).[1] Jordbruket och dess närbesläktade sektorer tjänar 155 miljarder dollar per år, och står för 12% av BNP. Australiens bönder och boskapsuppfödare äger 135 997 gårdar, som täcker 61% av Australiens landmassa. Cirka 64% av alla gårdar över Australien tillhör staten, med ytterligare 23% som fortfarande ägs av inhemska grupper eller stammar.[2] Över landet finns en blandning av bevattnad och torrmarksodling. CSIRO, den federala myndigheten för vetenskaplig forskning i Australien, har prognostiserat att klimatförändringen kommer att leda till minskad nederbörd över stor del av Australien och att detta kommer att förvärra befintliga utmaningar för tillgång till vatten och kvalitet för jordbruket.[3]

Murray Greys nötkreatur och kalvar

Det finns tre huvudzoner i Australien:

  1. Regnzonen i Tasmanien och ett tillhörande smalt kustområde (används främst för mejeri och nötköttsproduktion).
  2. Zonen där vintergrödor i huvudsak växer och får betar (för ull, lamm och fårkött) plus nötkreatur.
  3. Den pastorala zonen (kännetecknas av låg nedbörd, mindre bördiga jordar och storskaliga pastorala aktiviteter som involverar nötkreaturs betande samt får för ull och fårkött).[4]

En indikator på jordbrukets livskraft i staten South Australia är om landet ligger inom Goyder's Line.

Större jordbruksprodukter

[redigera | redigera wikitext]

Australien producerar en stor mängd primära produkter för export och hushållskonsumtion. Nedan listas de tio främsta jordbruksprodukterna fram till säsongen 2006-07.[5] Värden anges i miljoner australiska dollar.

Produkt 2001-02 2002-03 2003-04 2004-05 2005-06 2006-07
Nötkreatur och kalvar &&&&&&&&&&&06617.&&&&&06 617 &&&&&&&&&&&05849.&&&&&05 849 &&&&&&&&&&&06345.&&&&&06 345 &&&&&&&&&&&07331.&&&&&07 331 &&&&&&&&&&&07082.&&&&&07 082 &&&&&&&&&&&06517.&&&&&06 517
Vete &&&&&&&&&&&06356.&&&&&06 356 &&&&&&&&&&&02692.&&&&&02 692 &&&&&&&&&&&05636.&&&&&05 636 &&&&&&&&&&&04320.&&&&&04 320 &&&&&&&&&&&05905.&&&&&05 905 &&&&&&&&&&&06026.&&&&&06 026
Mjölk &&&&&&&&&&&03717.&&&&&03 717 &&&&&&&&&&&02795.&&&&&02 795 &&&&&&&&&&&02808.&&&&&02 808 &&&&&&&&&&&03194.&&&&&03 194 &&&&&&&&&&&03268.&&&&&03 268 &&&&&&&&&&&03245.&&&&&03 245
Frukt och nötter &&&&&&&&&&&02333.&&&&&02 333 &&&&&&&&&&&02408.&&&&&02 408 &&&&&&&&&&&02350.&&&&&02 350 &&&&&&&&&&&02640.&&&&&02 640 &&&&&&&&&&&02795.&&&&&02 795 &&&&&&&&&&&02915.&&&&&02 915
Grönsaker &&&&&&&&&&&02269.&&&&&02 269 &&&&&&&&&&&02126.&&&&&02 126 &&&&&&&&&&&02356.&&&&&02 356 &&&&&&&&&&&02490.&&&&&02 490 &&&&&&&&&&&02601.&&&&&02 601 &&&&&&&&&&&02715.&&&&&02 715
Ull &&&&&&&&&&&02713.&&&&&02 713 &&&&&&&&&&&03318.&&&&&03 318 &&&&&&&&&&&02397.&&&&&02 397 &&&&&&&&&&&02196.&&&&&02 196 &&&&&&&&&&&02187.&&&&&02 187 &&&&&&&&&&&02138.&&&&&02 138
Korn &&&&&&&&&&&01725.&&&&&01 725 &&&&&&&&&&&&0984.&&&&&0984 &&&&&&&&&&&01750.&&&&&01 750 &&&&&&&&&&&01240.&&&&&01 240 &&&&&&&&&&&01744.&&&&&01 744 &&&&&&&&&&&01624.&&&&&01 624
Fjäderfän &&&&&&&&&&&01175.&&&&&01 175 &&&&&&&&&&&01273.&&&&&01 273 &&&&&&&&&&&01264.&&&&&01 264 &&&&&&&&&&&01358.&&&&&01 358 &&&&&&&&&&&01416.&&&&&01 416 &&&&&&&&&&&01461.&&&&&01 461
Lamm &&&&&&&&&&&01181.&&&&&01 181 &&&&&&&&&&&01161.&&&&&01 161 &&&&&&&&&&&01318.&&&&&01 318 &&&&&&&&&&&01327.&&&&&01 327 &&&&&&&&&&&01425.&&&&&01 425 &&&&&&&&&&&01348.&&&&&01 348
Sockerrör &&&&&&&&&&&&0989.&&&&&0989 &&&&&&&&&&&01019.&&&&&01 019 &&&&&&&&&&&&0854.&&&&&0854 &&&&&&&&&&&&0968.&&&&&0968 &&&&&&&&&&&01037.&&&&&01 037 &&&&&&&&&&&01208.&&&&&01 208

Grödor

[redigera | redigera wikitext]
Solrosgrödor på Darling Downs, Queensland.

Spannmålsprodukter och oljeväxter produceras i stor skala i Australien för konsumtion och djurfoder. Vete är det spannmål med den största produktionen när det gäller areal och värde för den australiensiska ekonomin. Sockerrör odlas i tropiska delen av Australien, och är också en viktig gröda. Den osubventionerade industrin kämpar dock för att konkurrera med den större och effektivare brasilianska sockerrörsindustrin.[6]

Nedan listas de grödor med störst produktion (medelvärde över fem år), uppdelat per stat och angett i kiloton.

Gröda New South Wales Victoria Queensland Western Australia South Australia Tasmania Total
Vete &&&&&&&&&&&06714.&&&&&06 714 &&&&&&&&&&&02173.&&&&&02 173 &&&&&&&&&&&01301.&&&&&01 301 &&&&&&&&&&&06959.&&&&&06 959 &&&&&&&&&&&03382.&&&&&03 382 &&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023 &&&&&&&&&&020552.&&&&&020 552
Korn &&&&&&&&&&&01070.&&&&&01 070 &&&&&&&&&&&01173.&&&&&01 173 &&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202 &&&&&&&&&&&01511.&&&&&01 511 &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 &&&&&&&&&&&05981.&&&&&05 981
Durra &&&&&&&&&&&&0739.&&&&&0739 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 &&&&&&&&&&&01140.&&&&&01 140 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&01885.&&&&&01 885
Bomull &&&&&&&&&&&&0663.&&&&&0663 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&01140.&&&&&01 140 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&01806.&&&&&01 806
Raps &&&&&&&&&&&&0637.&&&&&0637 &&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&0530.&&&&&0530 &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&01706.&&&&&01 706
Havre &&&&&&&&&&&&0360.&&&&&0360 &&&&&&&&&&&&0420.&&&&&0420 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&&0588.&&&&&0588 &&&&&&&&&&&&0137.&&&&&0137 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 &&&&&&&&&&&01520.&&&&&01 520
Lupiner &&&&&&&&&&&&0140.&&&&&0140 &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&01050.&&&&&01 050 &&&&&&&&&&&&0103.&&&&&0103 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&01323.&&&&&01 323
Ärtor &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 &&&&&&&&&&&&0166.&&&&&0166 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&&047.&&&&&047 &&&&&&&&&&&&0190.&&&&&0190 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&0424.&&&&&0424
Majs &&&&&&&&&&&&0190.&&&&&0190 &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 &&&&&&&&&&&&0171.&&&&&0171 &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375
Kikärtor &&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086 &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 &&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056 &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&0196.&&&&&0196
Linser &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 &&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 &&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&0128.&&&&&0128
Bondbönor &&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042 &&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&0125.&&&&&0125
Solrosfrön &&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 &&&&&&&&&&&&0112.&&&&&0112

Trädgårdsodling

[redigera | redigera wikitext]
Potatosodling på landsbygden i Victoria.

Australien producerar ett brett utbud av frukt, nötter och grönsaker. De största grödorna (> 300 ton 2001) omfattar apelsiner, äpplen, bananer, kastanjer, potatis, morötter och tomater.

Tropiska frukter som bananer, mango och ananas odlas med fördel i delstaterna Queensland och Northern Territory.

Australien är ett av de få länder som producerar opium för läkemedel. Denna industri, centrerad i Tasmanien, kontrolleras strikt.

Trädgårdsindustrin har traditionellt försett australierna med all färsk frukt och grönsaksbehov, med en mindre exportindustri. Men minskade gränskontroller och ökande importörer har på senare tid hotat lokala industrier. Konsumentforskning har upprepade gånger visat att australierna föredrar lokala produkter. Det finns emellertid ingen effektiv märkning av ursprungsland och konsumenterna antar ofta alla färska grönsaker och frukt måste vara australisk.

År 2005 tillkännagav McDonalds i Australiem att all potatis till pommes frites inte längre skulle komma från Tasmaniens producenter, utan istället från en av Nya Zeelands leverantörer. Därefter lanserade förbundet för grönsaks- och potatisodlare i Australien en politisk kampanj som protesterade mot protektionism.[7]

Vinkultur

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Australiska viner
Druvor i Mildura, Victoria under december 2006.

Australien har en stor vinindustri och värdet av vinexporten överträffade 2,3 miljarder dollar 2002-2003. Vinregioner inkluderar Barossadalen i South Australia, Sunraysia i Victoria, Margaret River i Western Australia och Hunter Valley i New South Wales. De viktigaste vinsorterna som odlas i Australien (efter område 2001-2002) är Chardonnay, Shiraz och Cabernet Sauvignon. Trots att den australiensiska vinindustrin haft en stor tillväxtperiod under 1990-talet har överplantering och det stora utbudet lett till en stor nedgång i värdet av vin, vilket tvingade vissa vinproducenter, särskilt de som har avtal med stora vinproducerande företag, att gå i konkurs.

Australiens köttexport kvartalsvis ($ miljoner) sedan 1969.

Köttindustri

[redigera | redigera wikitext]

Nötköttindustri

[redigera | redigera wikitext]

Nötköttsindustrin är det största jordbruksverksamheten i Australien, och landet är den näst största nötköttsexportören i världen efter Brasilien. Alla stater och territorier i Australien är verksamma i boskapsuppfödning. Produktionen av nötkreatur är en stor industri som täcker ett område på över 200 miljoner hektar. Den australiensiska nötköttsindustrin är beroende av exportmarknader, med över 60% av den australiensiska nötköttsproduktionen som exporteras, främst till USA, Korea och Japan.[8] Branschen fick ett uppsving efter upptäckten av Galna ko-sjukan i Kanada, Japan och USA, eftersom Australien var fri från sjukdomen.

Till skillnad från avelssystem i andra delar av världen odlas australiska nötkreatur på betesmark som huvudkälla för foder. I södra Australien (NSW, Victoria, Tasmanien, South Australia och Western Australia) odlas ofta nötkreatur på mindre gårdar som en del av ett blandat jordbruks- eller betesarbete, men vissa gårdar specialiserar sig på att endast föda upp boskap. Kalvarna uppfödda i söder är vanligtvis uppfödda på betesmark och säljs ofta i unga år.[9] Artificiell insemination och embryoöverföring används vanligare i boskapsuppfödning i Australien.[10]

Lammköttsindustri

[redigera | redigera wikitext]
Gräsmatad nötkreatur somerbjuds på auktion.

Lamm har blivit en allt viktigare produkt, eftersom fårindustrin har flyttat sitt fokus från ullproduktion till köttproduktion. Levande export av nötkreatur och får från Australien till Asien och Mellanöstern är en stor del av australiensisk köttexport.

Fläskindustri

[redigera | redigera wikitext]
Antal tusen grisar slaktade per månad sedan 1972

Det finns för närvarande cirka 2 000 grisproducenter i Australien som producerar 5 miljoner grisar årligen (produktivitetskommissionen). Trots att den är relativt liten på världsscenet (0,4% världsproduktion), ger industrin en betydande positiv inverkan på lokala, regionala, statliga och nationella ekonomier genom inkomstgenerering och sysselsättning. Fläskindustrin bidrar med cirka 970 miljoner dollar till Australiens BNP och försörjningskedjan bidrar med 2,6 miljarder till BNP. Branschen genererar över $ 1,2b av hushållsinkomst, med direkt anställning av 6 500 heltidspositioner, och leveranskedjan sysselsätter 29 000 personer. Den australiska fläskindustrin är representerad av Australian Pork Limited, ett producentföretag som skapats genom lagstiftning.

Mejeri

[redigera | redigera wikitext]

Mejeriprodukter är Australiens fjärde mest värdefulla export av jordbruksprodukter.

Inhemska mjölkmarknader var kraftigt reglerade fram till 1980-talet, särskilt för mjölk som användes för inhemsk färsk mjölkförsäljning. Detta skyddade mindre producenter i de nordliga staterna som producerade uteslutande för sina lokala marknader. Kerin-planen inledde avregleringsprocessen 1986, med slutprisstöden avlägsnades år 2000.[11]

Tillväxten i den australiska mejeribranschen är beroende av att expandera exportmarknaderna. Exporten förväntas fortsätta växa över tiden, särskilt i Asien och Mellanöstern.

När den australiensiska mejeribranschen växer blir foderlotsystem mer populära.[12][13]

Fiske

[redigera | redigera wikitext]

Bruttovärdet av produktionen av Australiens fiske- och vattenbruksprodukter var 2,3 miljarder dollar 2002-03. Den australiensiska vattenbruksindustrins andel av detta värde har stigit stadigt och representerar nu cirka 32 procent. Värdet av exporten av fiskeriprodukter 2002-03 var 1,84 miljarder dollar. Australiens främsta fiskeexport inkluderar hummer, räkor, tonfisk och havsöron.

Ull

[redigera | redigera wikitext]
Ett får rakas på sin ull i Western Australia

Ull är fortfarande en ganska viktig produkt av australiensiskt jordbruk. År 2001 utgjorde australiensisk ullproduktion 9% av världsproduktionen (Australian Bureau of Statistics Data). Det dominerar dock sektorn för finkvalitetsull, som producerar 50% av världens Merinoull. Även om får odlas i Australien är 36% av flocken i New South Wales .

Forskning och utveckling för industrin leds av Australian Wool Innovation Limited (AWI), ett producentföretag. Australisk ull marknadsförs av företaget Woolmark.

Djurrättsorganisationer, däribland PETA, marknadsför för närvarande en bojkott av australiensiska och alla Merinoull, som ett protest mot träningspraxis, ett förfarande som används för att förhindra att djuren blåses med blåsor. År 2004 föreslog AWI, på grund av den globala uppmärksamheten, att fasa ut praktiken i slutet av år 2010. detta löfte drogs tillbaka 2009.[14]

Bomull

[redigera | redigera wikitext]

Australien producerar också stora mängder bomull. Majoriteten av den framställda bomullen är genetiskt modifierad för att vara resistent mot herbicidglyfosatet eller att aktivt döda skadedjur genom produktionen av Bt- toxin (Bt-bomull). Bomull odlas vanligtvis genom bevattning.

Alger

[redigera | redigera wikitext]

Kustlinjerna, särskilt Stora barriärrevet (SBR), hjälper kontinenten genom att använda tång (alger) för att absorbera näringsämnen.[15] På grund av det enorma antalet arter av australisk tång[16], används inte bara tångodling för att absorbera näringsämnen runt SBR och andra australiska stränder, men odling är även en exportvara till en stor del av världen.[17][18][19]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Hutchison, Michelle (18 June 2015). ”finder.com.au 2015 Careers in Australia Report”. finder.com.au. http://www.finder.com.au/press-release-careers-in-australia. Läst 2 april 2018. 
  2. ^ New reference reveals facts about Australian farming Arkiverad 11 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine. Retrieved 30 January 2011
  3. ^ Preston, B.L. (February 2006). ”Climate Change Impacts on Australia and the Benefits of Early Action to Reduce Global Greenhouse Gas Emissions”. Climate Change Impacts on Australia and the Benefits of Early Action to Reduce Global Greenhouse Gas Emissions. CSIRO Marine and Atmospheric Research. Arkiverad från originalet den 25 February 2009. https://web.archive.org/web/20090225160612/http://www.csiro.au/files/files/p6fy.pdf. Läst 25 januari 2009.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090225160612/http://www.csiro.au/files/files/p6fy.pdf. Läst 30 augusti 2018. 
  4. ^ Shaw, John H., "Collins Australian Encyclopedia", William Collins Pty Ltd., Sydney, 1984, ISBN 0-00-217315-8
  5. ^ ”Gross value of farm and fisheries production”. Australian Commodities (ABARE economics) 13 (2): sid. 438 and 439. June 2006. 
  6. ^ Clive Hildebrand (2002). ”Independent Assessment of the Sugar Industry”. Independent Assessment of the Sugar Industry. 5. Arkiverad från originalet den 2017-08-29. https://web.archive.org/web/20170829065227/http://www.apec.org.au/docs/06_TP_Sugar/04_report.pdf. Läst 30 augusti 2018.  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170829065227/http://www.apec.org.au/docs/06_TP_Sugar/04_report.pdf. Läst 30 augusti 2018. 
  7. ^ Fair dinkum! Hinch calls 'pointy-head Tasmanian' campaign doomed 1 August 2005, ABC Tasmania, Louise Saunders. Accessed 9 August 2011
  8. ^ Country Leader, 31 January 2011, Farm Facts: Beef is bullish, Rural Press
  9. ^ ”Agriculture - Beef Industry - Australia”. Australian Natural Resources Atlas. Australian Government. Arkiverad från originalet den 22 August 2011. https://web.archive.org/web/20110822032313/http://www.anra.gov.au/topics/agriculture/beef/index.html. Läst 15 augusti 2011.  Arkiverad 22 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110822032313/http://www.anra.gov.au/topics/agriculture/beef/index.html. Läst 30 augusti 2018. 
  10. ^ Beattie, William A., Beef Cattle Breeding & Management, Popular Books, 1990, ISBN 0-7301-0040-5
  11. ^ Pip Courtney (25 June 2000). Dairy deregulation rolls on despite protests Arkiverad 28 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Landline. Australian Broadcasting Corporation.
  12. ^ Deanna Lush (24 april 2003). ”SA develops a taste for feedlot systems”. stockjournal.com.au. Arkiverad från originalet den 13 december 2014. https://web.archive.org/web/20141213174721/http://www.stockjournal.com.au/news/agriculture/cattle/dairy/sa-develops-a-taste-for-feedlot-systems/31973.aspx. Läst 30 augusti 2018. 
  13. ^ Feeding Systems Used by Australian Dairy Farmers
  14. ^ Peter Wilkinson (8 November 2004). ”In the News”. In the News. Australian Wool Growers Association. Arkiverad från originalet den 24 September 2006. https://web.archive.org/web/20060924000727/http://www.australianwoolgrowers.com.au/news2004/news081104.html. Läst 9 januari 2007.  Arkiverad 24 september 2006 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2006. https://web.archive.org/web/20060924000727/http://www.australianwoolgrowers.com.au/news2004/news081104.html. Läst 30 augusti 2018. 
  15. ^ ”Nutrient Absorbers”. 2000. http://www.mesa.edu.au/friends/seashores/nutrient_absorbers.html. Läst 9 mars 2015. 
  16. ^ ”Australian Seaweeds”. 2015. http://www.seaweed.ie/australia/. Läst 9 mars 2015. 
  17. ^ ”Ideas bloom for seaweed cultivation on the South Coast”. 24 June 2014. http://www.illawarramercury.com.au/story/2373831/ideas-bloom-for-seaweed-cultivation-on-the-south-coast/?cs=298. Läst 9 mars 2015. 
  18. ^ ”Seaweed as Human Food”. 2015. http://www.seaweed.ie/uses_general/humanfood.php. Läst 9 mars 2015. 
  19. ^ ”Could seaweed farming be Australia's next aquaculture industry?”. 13 January 2015. http://www.abc.net.au/local/stories/2014/09/21/4091941.htm. Läst 9 mars 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]