Joseph Furttenbach

Frontispiz från 1629 Architectura navalis av J. Furttenbach
En del av en målning av J. Furttenbach (1645): fyrverkeri, som Johann Kouhn, den 26 augusti 1644 avfyrat i sin trädgård

Joseph Furttenbach (även Joseph Furttenbach den äldre med en son med samma namn), född 30 december 1591 i Leutkirch, död 17 januari 1667 i Ulm, var en tysk arkitekt, matematiker och mekaniker.

Furttenbach föddes som det tjugonde barnet till en jägmästare och rådman, efter skolan utbildade han sig till köpman. Efter 1608 tillbringade han mer än tio år i Milano, Genua och Florens, där började han ingående utöva arkitektur samt trädgårdskonst. Även teater och scenbyggnad samt fästningsbyggnad och pyroteknisk verksamhet. Furttenbach kom bland annat i kontakt med Galileo Galilei, och blev insatt i funktionen med den ändlösa skruven. 1620 återvände Furttenbach till Leutkirch, och 1621 bosatte han sig i Ulm och var där ledare för en handelsfirma. 1623 gifte han sig med en Katharina Strauß. 1627 gav han ut resehandboken Newes Itinerarium Italiae, som var den mest lästa resehandboken i Tyskland under 1700-talet.

Från 1631 var Furttenbach förvaltningsledare för Ulms byggnadsnämnd, han var där ansvarig för underhållet av stadens befästningar och offentliga byggnader, och efter 1636 även rådman i stadsfullmäktige. Han utförde konceptet för bland annat ett sjukhus, och en teater efter en italiensk förebild, (en föregångare till den nuvarande teatern i Ulm). Han utförde planer för fästningsanläggningar, trädgårdar och brunnar, tog även fram ritningar för kyrkan i Augsburg och Schorndorf samt för skolbyggnader. Av Furttenbachs övriga omfattande ritningar av byggnader och trädgårdar blev endast ett fåtal utförda. Furttenbach var vid den tiden en betydande personlighet i staden, och var långväga känd. Hans eget bostadshus uppfördes 1640 i Ulm, på Sterngasse 1. Det var med sina springbrunnar och grottor en sevärdhet i staden och besökt av många, men förstördes under andra världskriget.

Furttenbachs konstsalong omfattade en stor samling av gravyrer och ritningar av berömda byggnader samt tekniska verktyg och scenkonstruktioner. I sina skrifter försökte Furtenbach sammanställa den samtida arkitektoniska och tekniska vetenskapen. Några är; Architectura civilis (1628), Architectura navalis (1629), Architectura universalis (1635), Architectura recreationis (1640), Architectura privata (1641) och den Mannhaffte Kunstspiegel (1663). En gata i västra delen av Ulm är uppkallad till minne av Joseph Furttenbach.

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Herbert Jaumann: Handbuch Gelehrtenkultur der frühen Neuzeit. Berlin/New York, Walter de Gruyter, 2004, ISBN 3110160692 Digitalisat
  • Max Kromer: Wasser in jedwedes Bürgers Haus, Ullstein, Frankfurt a.M./Berlin 1962
  • Max Stemshorn (Hrsg.): Der Kunst-Garten. Gartenentwürfe von Joseph Furttenbach (1591-1667). Süddeutsche Verlagsgesellschaft, Ulm 1999, ISBN 3-88294-284-3
  • Margot Berthold: Josef Furttenbach von Leutkirch, Architekt und Ratsherr in Ulm (1591-1667), in Ulm und Oberschwaben. Zeitschrift für Geschichte und Kunst - Mitteilungen des Vereins für Kunst und Altertum in Ulm und Oberschwaben, Band 33, Süddeutsche Verlagsgesellschaft, Ulm 1953
  • Margot Berthold: Weltgeschichte des Theaters, Alfred Kröner Verlag, Stuttgart 1968
  • Gunther Volz: Joseph Furttenbachs Theater in Ulm in Lenz Prütting: Zum Beispiel Ulm. Stadttheater als kulturpolitische Lebensform, Süddeutsche Verlagsgesellschaft, Ulm 1991, ISBN 3-88294-161-8
  • Jan Lazardzig: Theatermaschine und Festungsbau. Paradoxien der Wissensproduktion im 17. Jahrhundert. Berlin 2007
  • Senta Dietzel: Furttenbachs Gartenentwürfe, Frommann & Sohn, Nürnberg 1928

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Handskrifter i stadsarkivet Ulm, Signatur H Furttenbach (krönika i tre band, 1620 - 1666; biografisk redogörelse, 1 Bd., 1652 - 1664; 3 Bde. Arkitektur med ritningar och beskrivningar från privata samt offentliga byggnader samt befästningsverken i staden, 1632 - 1635, från allt material architectura universalis, som utkom 1635 ; verksamhetsberättelse med listad under sin tjänst uppförda byggnader med genomgående konstruktionsberäkningar, 1631 - 1666; Sammanställning av inventarier i sitt konskabinettet 1666.
  • Broelmann, Jobst (1988) (på tyska). Shiffbau: Handwerk Baukonst Wissenschaft Technik. München: Deutsches Museum 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]