Joseph Unger
| Joseph Unger | |
 | |
| Född | 2 juli 1828[1][2][3] Wien[2] |
|---|---|
| Död | 2 maj 1913[1][3][4] (84 år) Wien[5] |
| Begravd | gamla judiska avdelningen vid Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike och Cisleithanien |
| Utbildad vid | Wiens universitet  |
| Sysselsättning | Domare, professor, pedagog, politiker, författare |
| Befattning | |
| Ledamot av Niederösterreichs lantdag Ordförande, Österrike-Ungerns högsta domstol Ledamot av Abgeordnetenhaus Ledamot av herrehuset (1869–)[6][2] Minister (1871–1879) | |
| Arbetsgivare | Wiens universitet Karlsuniversitetet |
| Politiskt parti | |
| Deutschliberale Partei | |
| Maka | Emma Augusta von Schey |
| Utmärkelser | |
| Storkorset av Leopoldsorden Storkors av Sankt Stefansorden | |
| Redigera Wikidata | |
Joseph Unger, född 2 juli 1828 i Wien, död där 2 maj 1913, var en österrikisk rättslärd och politiker.
Unger blev 1852 juris doktor vid Wiens universitet. Efter att en kort tid ha verkat såsom akademisk lärare vid Karlsuniversitetet i Prag, återkallades han 1856 till Wiens universitet, i vars juridiska fakultet han 1857 blev ordinarie professor.
Då i början av 1860-talet frågan om Ungerns ställning i Österrike stod på dagordningen, uppträdde Unger till förmån för dess förening med Österrike till en dubbelstat, således i den riktning, i vilken frågan senare kom att lösas genom bildandet av Österrike-Ungern.
År 1869 inkallades han i det österrikiska riksrådets Herrenhaus och där blev han snart ledare för dess liberala parti och inträdde 1871 i ministären (kabinettet Adolf von Auersperg). Han nedlade sitt ministerämbete 1879, varefter han 1881 utnämndes till president i riksrätten.
Såsom rättslärd åtnjöt Unger stort anseende; man såg i honom en banbrytare inom den österrikiska rättsvetenskapen. Han utgav många juridiska arbeten, bland vilka det förnämsta är System des österreichischen allgemeinen Privatrechts (I–II, 1856–59; VI, 1864; flera upplagor). Die rechtliche Natur der Inhaberpapiere (1857), Schuldübernahme (1889) och Handeln auf eigene Gefahr (1891; tredje upplagan 1904) är också mycket kända.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Unger, Joseph i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6363twj, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Unger, Joseph, vol. 49, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 63.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 63196.[källa från Wikidata]
- ^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 118117, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.parlament.gv.at , läst: 31 oktober 2019.[källa från Wikidata]
|