Kölcitronbi | |
Kölcitronbi, hane, på grönt blad. | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Överfamilj | Bin Apoidea |
Familj | Korttungebin Colletidae |
Släkte | Citronbin Hylaeus |
Vetenskapligt namn | |
§ Hylaeus hyalinatus | |
Auktor | Smith, 1842[1] |
Synonymer | |
Glascitronbi[2] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Kölcitronbi (Hylaeus hyalinatus) är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet citronbin.[1][2] På finlandssvenska kallas arten skivcitronbi.[3]
Kölcitronbiet är ett övervägande svart bi med nedåt avsmalnande huvud som har antenner med gul undersida. Honan har oftast blekgula sidofläckar på huvudet; fläckarna kan någon gång saknas helt. Hanen har blekgula fält på clypeus (munskölden)[a] och pannan; överläppen och käkarna är däremot svarta. Bakskenbenen har också gula fläckar hos båda könen. Mellankroppen har gula streck framtill på ovansidan hos honan; dessa saknas hos hanen, men däremot har han gles, vit behåring på huvudet och större delen av mellankroppens rygg. På undersidan av mellankroppen har båda könen en ribba i framkanten, en "köl" eller "skiva" som i de svenska trivialnamnen. På bakkroppen har sidorna av den första tergiten[b] ett framträdande, vitt hårband. Arten är liten, honan har en kroppslängd på 5,5 till 7,5 mm, hanen 5 till 6 mm.[4]
Habitatet utgörs av både öppna fält som hedar samt skog och skogsbryn. Vidare finns arten i parker, trädgårdar, fruktträdgårdar, ruderatmarker (bland annat industritomter och bangårdar), sand-, grus- och lertag, sanddyner, flodstränder och jordbrukslandskap.[4][5] I bergen kan arten gå upp till höjder på 1 800 m.[5]
Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer. Pollen hämtar honan främst från flockblommiga växter, korgblommiga växter, korsblommiga växter, klockväxter, fetbladsväxter, resedaväxter och rosväxter[6], medan båda könen besöker bland många andra fibblor, prästkrage och cikoria (korgblommiga växter), sandvita (korsblommiga växter) samt vildmorot, kirskål och odlad koriander (flockblommiga växter)[4]. Flygtiden varar från slutet av maj till början av september.[6]
Larvbona grävs ut i sand, fogar på stenmurar, märgen på björnbärsstänglar[5] och gamla insektshål i trä[4]
I Europa förekommer kölcitronbiet från Brittiska öarna och Iberiska halvön i väster till Kaukasus i öster, och från Spanien och Grekland i söder till Sverige i norr.[5] Arten finns vidare i Iran och Azerbajdzjan, samt i Marocko i Nordafrika. Den har även införts till Nordamerika, där den upptäcktes kring år 2001 i delstaten New York.[7] I Nordamerika finns den även i Ontario, Illinois och Ohio.[6]
I Sverige finns arten från Skåne norrut till Hälsingland och mera fragmenterat i Värmland, Dalarna och längs Norrlands kustland upp till Norrbotten med undantag för Västerbotten. Arten är vanlig, och klassificerad som livskraftig ("LC").[4]
I Finland finns arten från Åland och sydkusten norrut till Egentliga Tavastland och Birkaland.[8] Även här är den klassificerad som livskraftig.[3]
|