Känslomässigt arbete

För en liknande insats som del av avlönat arbete, se Emotionellt arbete.

Känslomässigt arbete (engelska: emotion work[1]) är ett begrepp för konsten att försöka förändra ens känsla i förhållande till något eller någon.[2] Det kan beskrivas som hanteringen av ens egna känslor, eller en ansträngning som görs för att upprätthålla och underhålla en relation.[3][4][5][6] Ofta men inte alltid görs det mesta av dessa insatser i en heterosexuell relation av kvinnan i relationen.[7][8] Viss diskussion pågår om huruvida känslomässigt arbete endast görs för att förändra ens egna känslor, eller om det även innebär att presentera resultatet av denna ansträngning för andra.[9]

En liknande – rasifierad – arbetsinsats kan även utföras inom arbete hos välfärdsorganisationer.[10]

Tre relaterade begrepp

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet är skapat av den amerikanska sociologen Arlie Russell Hochschild. Hon har även myntat de separata men relaterade begreppen emotionellt arbete (emotional labo[u]r, för en liknande omsorg inom avlönat arbete[11][12]) och känsloregler (feeling rules[13]). Alla tre termerna är del av Hochschilds "emotionssociologi",[13] där känsloregler handlar om internaliserade regler som lär en människa "vad, när och hur starkt hen bör känna i relation till vad och vem".[14]

Känslomässigt arbete skapar ett värde i situationer där människor väljer att reglera sina känslor utan direkt ekonomisk kompensation, exempelvis i förhållande till ens familj eller vänner. Detta står i kontrast till ett emotionellt arbete, där ens motsvarande insats har ett mer direkt samband med ens lön eller annan ekonomisk ersättning för arbetsinsatsen.[15]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 30 november 2023.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Michael James Walsh (11 juli 2022). ”What is emotional labour - and how do we get it wrong?” (på amerikansk engelska). The Conversation. https://theconversation.com/what-is-emotional-labour-and-how-do-we-get-it-wrong-185773. Läst 14 november 2024. 
  2. ^ Ferrara, Alessandro (1993), ”Rousseau's psychology of the self: C Excursus on authenticity”, i Ferrara, Alessandro, Modernity and authenticity: a study in the social and ethical thought of Jean-Jacques Rousseau, Albany: State University of New York, s. 87, ISBN 9780791412367. 
  3. ^ ”Så jävla trött”. www.nok.se. https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-sakprosa/sa-javla-trott-153efcdb/2497e53b-3efc-4da8-8200-ee250abeff28. Läst 15 november 2024. 
  4. ^ Berglund, Catarina (4 september 2019). ”Är du en känsloarbetare?”. https://ka.se/2019/09/04/kanslomassigt-arbete-en-osynlig-borda-for-kvinnor/. Läst 15 november 2024. 
  5. ^ Farran-Lee, Lydia (19 oktober 2019). ”Gemma Hartley är så jävla trött: ”Män vill inte förändras””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/gemma-hartley-ar-sa-javla-trott-man-vill-inte-forandras. Läst 15 november 2024. 
  6. ^ Cook, Alicia; Berger, Peggy (April 2000). ”Predictors of emotion work and household labor among dual-earner couples”. cyfernet.org. CYFAR Program, University of Minnesota. http://www.cyfernet.org/parent/workandfamily/colorado_findings.html. 
  7. ^ ”Känslomässigt arbete”. Sveriges Radio. 8 augusti 2021. https://sverigesradio.se/artikel/kanslomassigt-arbete. Läst 15 november 2024. 
  8. ^ Elin Grelsson (21 september 2019). ”ELIN GRELSSON ALMESTAD: Män måste börja ta ansvar för relationer och gympapåsar”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/bocker/man-det-ar-dags-att-borja-jobba-nu/. Läst 15 november 2024. 
  9. ^ Oliker, Stacey J. (1989), ”Women friends and marriage work”, i Oliker, Stacey J., Best friends and marriage: exchange among women, Berkeley: University of California Press, s. 124, ISBN 9780520063921, https://publishing.cdlib.org/ucpressebooks/view?docId=ft6z09p0z3&chunk.id=d0e2459&toc.depth=1&toc.id=d0e2459&brand=ucpress. 
  10. ^ ”Rasifierat känsloarbete i svenska välfärdsorganisationer”. www.vr.se. 24 november 2023. https://www.vr.se/swecris.html?project=2023-05789_VR#/. Läst 14 november 2024. 
  11. ^ Hochschild, Arlie Russell (November 1979). ”Emotion work, feeling rules, and social structure”. American Journal of Sociology (University of Chicago Press) 85 (3): sid. 551–575. doi:10.1086/227049.  Pdf.
  12. ^ Hochschild, Arlie R. (1990). ”Ideology and emotion management: A perspective and path for future research”. i Kemper, Theodore D.. Research agendas in the sociology of emotions. Albany, NY: SUNY Press. Sid. 117–142. ISBN 978-0-7914-0269-6. 
  13. ^ [a b] ”Arlie Russell Hochschild: Känsloregler och emotionsarbete i kommersialiserade relationer. | Socialhögskolan”. www.soch.lu.se. 30 september 2022. https://www.soch.lu.se/teres-hjarpe/publication/bbca2a3e-4234-4cef-9213-47da14d9edd1. Läst 14 november 2024. 
  14. ^ Biszczanik, Kamila; Gruber, Sabine (2021-02-05). ”Att arbeta i tvångsvårdens säkra rum – emotioner och säkerhet på särskilda ungdomshem i Sverige” (på danska). Norsk sosiologisk tidsskrift 5 (1): sid. 52–64. doi:10.18261/issn.2535-2512-2021-01-05. ISSN 2535-2512. http://www.idunn.no/doi/10.18261/issn.2535-2512-2021-01-05. Läst 15 november 2024. 
  15. ^ Callahan, Jamie L.; McCollun, Eric E. (2002). ”Obscured variability: The distinction between emotion work and emotional labor”. Managing emotions in the workplace. Armonk, NY: M.E. Sharpe. Sid. 219–231. ISBN 978-0-7656-0937-3.