Limhamns kalkbrott

Limhamns kalkbrott

Limhamns kalkbrott är ett av norra Europas största dagbrott. Det är 1 300 meter långt och 800 meter brett med ett djup på 65 meter. Kalkbrottet ligger mellan Yttre och Inre ringvägen, i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo, Malmö.

Kalkstenen i brottet är av två sorter. Överst ett 15 meter tjockt lager köpenhamnskalksten och därunder limhamskalksten. Lagren i botten bildades i ett tropiskt hav under Paleocen för 65–55 miljoner år sedan, med start under Dan. I stenen finns fossil av korall, sjöborrar, krokodiler och hajtänder.

Dagbrottet invigdes 1866, men kalkbrytning förekom i Limhamn redan på 1600-talet. När Skåne övergick till Sverige 1658 ägdes kalkbrottet av Bartolomeus Mikkelsen som bodde i en stor gård på platsen. Längre fram i historien så drevs brottet av en rad olika bolag, bland annat Annetorps Kalkbruk, Skånska Cement och Scancem. Brytningen av kalksten skedde till en början för hand, men en bit in på 1900-talet började man använda dynamit och maskiner. En smalspårig järnväg med hästdragna vagnar byggdes 1874 för att transportera kalkstenen till hamnen.[1] Skånska Cement fick 1883 tillstånd att använda ånglok istället för hästar.[2] Cementfabriken i Limhamns hamn var färdigbyggd 1889.[1] På grund av damm och grannarnas klagande byggde man en cirka två kilometer lång tunnel i vilken kalkslam fraktades på band från kalkbrottet till cementfabriken.[3] Tunneln invigdes av Tage Erlander 1968 men det skulle dröja endast tio år innan cementtillverkningen upphörde liksom behovet av tunneln. Den sista sprängningen gjordes i slutet av 1980-talet. Brytningen av kalk upphörde inte förrän 1994.

Nu ägs brottet av Malmö kommun efter att HeidelbergCement AG genom ett avtal överlåtit kalkbrottet.[4] Tidigare hade HeidelbergCement styckat av och sålt delar av området närmast kalkbrottet till HSB och NCC. Kalkbrottet blev ett kommunalt naturreservat vid årsskiftet 2010-2011.[5] Uppe på kanten runt kalkbrottet går en fyra kilometer lång promenadstig.

Limhamns kalkbrott sett från utsiktsplatsen i nordöstra hörnet, 2013

Kuriosa

[redigera | redigera wikitext]
 Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2024-05)
Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan.
Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort.
  • Den enorma Kristus-statyn i Rio de Janeiro påstås vara gjord av cement från Limhamns kalkbrott och kallas därför för "Limhamns-Jesus"[6], men det var dock bara fundamentet som Skånska Cement levererade betong till.[7]
  • Kalkbrottets järnvägsspår som anslöt till MLJ kallades "brottets bana" i folkmun.[8]

Naturreservat - flora och fauna

[redigera | redigera wikitext]
Limhamns kalkbrott
Naturreservat
LandSverige
KommunMalmö kommun[9]
Area91,19 hektar[9]
- därav vatten0,44 hektar[9]
Läge
Limhamns kalkbrott
Limhamns kalkbrott
Limhamns kalkbrott
Utsträckning
Map Områdets utsträckning.
Koordinat55°34′04″N 12°56′01″Ö / 55.567681°N 12.933565°Ö / 55.567681; 12.933565
Koder, länkar, kartor
IUCN-
kategori		IUCN-kategori IV: habitat/artskyddsområde[9]
NVR-id2025349[9] (karta)
WDPA-id555544764 (karta)
FörvaltareMalmö kommun[9]
Redigera Wikidata

Limhamns kalkbrott är sedan 2010 avsatt som naturreservat. Det är 91 hektar stort. [10]

Limhamns kalkbrott är en av Sveriges tre viktigaste lokaler för den akut hotade grönfläckiga paddan.[11]

Kalkbrottet är hemvist för ett flertal andra hotade arter, bland vilka märks kalkkrassing och större vattensalamander.[12] Ett flertal fågelarter förekommer i området, bland annat berguv, skogsduva, pilgrimsfalk, brun kärrhök, korp, gravand, skäggmes, mindre strandpipare, gråhäger, svart rödstjärt och backsvala. Även många olika arter av fladdermöss har påträffats här.[10]

2008 hittades två nya insektsarter för Norden i Kalkbrottet: skalbaggen resedajordloppa (Phyllotreta procera) och rovstekeln Tachysphex unicolor.[13][14] Där har även hittats en sällsynt skalbagge som aldrig förut påträffats i Skåne, kortvingen Stenus fossulatus. 2017 gjordes det första fyndet av gulört för Norden i kalkbrottet.[15]

I kalklagren finns det gott om hajtänder, även fossiler av två stycken krokodiler har hittats i kalkbrottet. [10]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Schlyter, Olga. ”Cementfabriken och bangården i Limhamn”. Malmö Museer Kulturarvsenheten. http://www.malmo.se/download/18.af27481124e354c8f1800042629/Rapport_2009_018_low.pdf#search=%27sillabanan%27. Läst 14 november 2012. 
  2. ^ ”Malmöhus län 1881-1885”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Malmohus%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201881%201882%201883%201884%201885.pdf. Läst 15 november 2012. 
  3. ^ Olga Schlyter, 2010, Limhamns kalkbrott - industrihistoriska lämningar Arkiverad 25 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine., Malmö Museer, Kulturarvsenheten, rapport 2010:011, sid. 9.
  4. ^ Svensson, Ingrid. ”MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG”. Malmö kommun. http://streamsync.qbrick.com/04321/kf_080424/21825_BiH_45_Lr.pdf. Läst 14 november 2012. [död länk]
  5. ^ ”Limhamns kalkbrott”. Malmö kommun. Arkiverad från originalet den 6 december 2012. https://web.archive.org/web/20121206092616/http://www.malmo.se/Medborgare/Idrott--fritid/Natur--friluftsliv/Natur--och-rekreationsomraden/Limhamns-kalkbrott.html. Läst 15 november 2012. 
  6. ^ Ej att sammanblanda med "Cement-Jesus" som var ett "smeknamn" på den mycket religiöse disponenten för Cementaktiebolaget R.F. Berg - se Dahlin, Eva och Liliengren, Ella (huvudförfattare), 1994, Limhamn - Från stenålder till nutid, sid. 72-74. ISBN 91-630-2747-X.
  7. ^ Marco Fronzaroli, Skanska: Vi är oskyldiga till underverket, Realtid.se, 2007-07-09.
  8. ^ Dahlin & Liliengren, 1994, op. cit. sid. 65.
  9. ^ [a b c d e f] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs onlineläs online, läst: 20 januari 2017.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] ”Limhamns kalkbrott”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/malmo/limhamns-kalkbrott.html. Läst 15 maj 2020. 
  11. ^ Mats Wirén, 2010, Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011-2016 Arkiverad 24 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Naturvårdsverket. rapport 6406
  12. ^ Bevarandeplan för Natura 2000-område Limhamns kalkbrott SE0430157 Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine., Länsstyrelsen i Skåne län 2016-03-18.
  13. ^ Entomologisk tidskrift 2011:3 [1]
  14. ^ ”Rara baggar har bosatt sig i brottet”. Sydsvenskan. 23 maj 2008. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418135743/http://www.sydsvenskan.se/malmo/rara-baggar-har-bosatt-sig-i-brottet/. Läst 9 augusti 2012. 
  15. ^ Kristina Davidson, Första nordiska fyndet av gulört i Kalkbrottet Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine., Skånska Dagbladet, 2017-10-25.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]