Ljungsidenbi

Ljungsidenbi Status i världen: Nära hotad[1]
Ljungsidenbi (Colletes succinctus)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Steklar Hymenoptera
Överfamilj	Bin Apoidea
Familj	Korttungebin Colletidae
Släkte	Sidenbin Colletes
Vetenskapligt namn
§ Colletes succinctus
Auktor	(Linné, 1758)[2]
Synonymer
Apis succincta Linnaeus, 1758[3]
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Ljungsidenbi, Colletes succinctus, är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet sidenbin.^[3][2]

Beskrivning

Ljungsidenbiet har rödbrun till gråbrun päls på huvudet, medan det på mellankroppen har rödbrun till gråbrun päls på ryggen och krämfärgad till nästan vit på sidorna, buken och benen. Bakkroppen har svart grundfärg, och vitaktiga hårband längs tergiternas^[a] bakkanter. Hanen har tunn, vit behåring på tergit 1, samt kraftiga vitaktiga hårtofsar på första tergitens sidor. Kroppslängden är 10 till 12 mm hos honan, 8 till 10 mm hos hanen.^[4]

Ekologi

Ljungsidenbiet lever på sandiga, torra hedar och tallskog på sandjord eller hällgrund, företrädesvis med bestånd av ljung, den främsta näringsväxten. Arten finns även i andra biotoper med tillgång på ljung, som skogsstigar, flygfält och kraftledningsgator.^[4] Arten är egentligen polylektisk, den flyger till näringsväxter från många olika familjer, men ljungväxter som ljungsläktet och klockljungssläktet är absolut dominerande,^[1] speciellt för honan^[4]. Flygtiden är mellan mitten till slutet av juli till september, när ljungen blommar.^[4][5] Till skillnad från de flesta andra bin, kan arten även flyga i mulet väder och regn.^[5]

Larvbona grävs ut i sandmark med ringa växtlighet, gärna i varma lägen som södersluttningar.^[4] Övervintringen kan ske i alla stadier från ägg till puppa; det vanligaste är dock som vilolarv.^[5] Arten är solitär, honan svarar ensam för bobyggnad och avkommans uppfödning, men det är inte ovaligt att bona anläggs i stora kolonier. Bona kan parasiteras av filtbiet hedfiltbi.^[4]

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar Syd- och Mellaneuropa västerut till Storbritannien, norrut till Fennoskandia och österut via Grekland till västra Kaukasus och västra Kazakstan.^[1]

I Sverige finns ljungsidenbiet från Skåne till Hälsingland, och vidare, mer fragmenterat, längs kustlandskapen till Lule skärgård.^[4]

I Finland förekommer arten från Åland och sydkusten till Satakunta i nordväst, Norra Savolax och Norra Karelen i nordost.^[6]

Status

Globalt är arten rödlistad som nära hotad ("NT") av IUCN. Den främsta anledningen är habitatförlust på grund av uppodling och annan verksamhet som berör det sandiga habitat där arten till stor del lever.^[1] varken i Sverige^[4] eller Finland^[6] är arten emellertid hotad.

Kommentarer

1. Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Referenser

1. ^ [ ] Kuhlmann, M. 2013 Colletes succinctus . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 maj 2023.
2. ^ [ ] ”Colletes succinctus (Linnaeus, 1758)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=655040. Läst 8 maj 2023. 
3. ^ [ ] ”Ljungsidenbi Colletes succinctus (Linnaeus, 1758)”. Taxonomi. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/103083/taxonomi. Läst 17 december 2024. 
4. ^ [ ] ”Ljungsidenbi Colletes succinctus (Linnaeus, 1758)”. Information. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/103083/information. Läst 17 december 2024. 
5. ^ [ ] G R Else (2011). ”Colletes succinctus (Linnaeus, 1758)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. https://bwars.com/index.php/bee/colletidae/colletes-succinctus. Läst 8 maj 2023. 
6. ^ [ ] Juho Paukkunen (2019). ”ljungsidenbi – Colletes succinctus”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204388. Läst 8 maj 2023. 

Externa länkar