Lục bát, (av kinesiska 六八sex-åtta, syftande på radernas längd) är ett vietnamesiskt versmått. Lục bát användes främst i berättande dikter (så kallade truyện), där det var det vanligaste versmåttet. Nguyễn Dus versroman Kim och Kieu, som ofta omtalas som mästerverket framför andra i Vietnams litteratur, är skriven i lục bát.
Lục bát består av verspar med sex stavelser i den första raden och åtta i den andra. Det kan finnas hur många verspar som helst. Man kan uppfatta versraderna som uppbyggda av tvåstaviga element (jamber), alltså tre jamber i de korta raderna och fyra i de långa.
Varje rim (se Vietnamesisk poesi) uppträder tre gånger. Rimmet introduceras i åttonde stavelsen i en lång rad, återkommer i sjätte stavelsen i följande korta rad, och en sista gång i sjätte stavelsen i följande långa rad. Rimschemat är alltså:
Alla rim i lục bát har jämn ton (se Vietnamesisk poesi). Dessutom måste de två rimorden i en lång rad ha olika ton fast bägge ska vara jämna; med andra ord ska den ena vara ngang och den andra huyền.
Tonschemat i lục bát byggs upp av jamberna: jamb 1 är jämn, jamb 2 sned, jamb 3 jämn, och jamb 4 i de långa raderna har en sned och en jämn stavelse. Om vi betecknar jämn ton med j och sned med s får vi då:
Men i praktiken brydde man sig inte mycket om att följa tonschemat i jambernas första stavelse, så att ett mer verklighetstroget tonschema är (x betecknar godtycklig ton):
Exemplet kommer ur Truyện Kiều ("Kim och Kieu") av Nguyễn Du (1765 - 1820).
Rimorden med fetstil:
Tonschemat i utdraget är (de viktiga positionerna med fetstil):
| ||||||||||||||||||||