Mathias Sommerhielm | |
![]() | |
Född | 22 augusti 1764[1][2][3] Kolding, Danmark |
---|---|
Död | 15 november 1827[1][2][4] (63 år) Stockholm |
Begravd | Råde kyrka[5] |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Köpenhamns universitet ![]() |
Sysselsättning | Politiker, jurist, domare |
Befattning | |
Medlem av regjeringskommisjonen (1808–1810)[6] Østfolds fylkesman (1810–1814) Norges justitieminister (1814–1815)[7] Førstestatsråd (1815–1822)[8] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1815–1816)[7] Norges justitieminister (1816–1817)[7] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1817–1818)[7] Norges arméminister (1818–1819)[7] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1819–1820)[7] Norges marinminister (1820–1821)[7] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1821–1822)[7] Norges statsminister i Stockholm (1822–1827)[7] | |
Maka | Frederica Dorothea Sehested (g. 1791–1799) Henriette Hermine Fuglberg (g. 1800–1819) Christina Maria Lewenhaupt (g. 1823–1827, personens död) |
Utmärkelser | |
Kungliga Serafimerorden (1823) | |
Redigera Wikidata |
Mathias Otto Leth Sommerhielm, född den 22 augusti 1764 i Kolding på Jylland, död den 15 november 1827 i Stockholm, var en norsk statsman.
Sommerhielm blev juris kandidat 1785, assessor i norska överhovrätten 1789 och vid dennas upphävande assessor i Akershus stiftsoverret 1797, generalauditör 1801, sedan 1802 därjämte deputerad i norska kommissariatskollegium och 1808–1810 ledamot av interimistiska regeringsrådet och 1810 amtman i Smaalenene. Han deltog i "notabelmötet" på Eidsvold 16 februari 1814, blev 2 mars samma år ledamot av Kristian Fredriks regeringsråd och var efter grundlagens antagande 19 maj-11 november 1814 statsråd. Den 9 juli 1822 utnämndes han till norsk statsminister i Stockholm. Hans jämförelsevis betydliga boksamling inköptes av Karl XIV Johan som grundstomme till slottsbiblioteket i Kristiania.
|
|