Mollie Faustman
| Mollie Faustman | |
 | |
| Född | 15 mars 1883 Kungsholmen i Stockholm |
|---|---|
| Död | 4 januari 1966 (82 år) Storkyrkoförsamlingen[1] |
| Begravningsplats | Skogskyrkogården[2] kartor |
| Föräldrar | Edvard Faustman[3] Alma Karsten[3] |
| Make/maka | Gösta Törneqvist (g. 1910–1915) Gösta Chatham (g. 1917–1926) |
| Konstnärskap | |
| Fält | måleri |
| Motiv | landskap, barnmotiv, porträtt, |
| Utbildning | Konsthögskolan Valand[3] och Académie Matisse[3] |
| Rörelse | expressionism, romantik |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Mollie Faustman, under en period Chatham, född 15 mars 1883 på Kungsholmen i Stockholm, död 4 januari 1966 i Stockholm[4], var en svensk målare, tecknare och författare.
Hon var en av tre döttrar till ingenjören Edvard Faustman och läraren Alma Karsten; fadern var son utom äktenskapet till Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta.[5]
Mollie Faustman var 1910–1915 gift med Gösta Törneqvist (1885–1936) och 1917–1926 med Gösta Chatham (1886–1961), med vilken hon fick barnen läroboksförfattaren Tuttan Faustman-Hedberg (1917–1999) och regissören Hampe Faustman (1919–1961). Faustman är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[6]
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Konstnärskapet
[redigera | redigera wikitext]Mollie Faustman studerade konst för Carl Wilhelmson vid Valands konstskola i Göteborg 1905–1908 och i utlandet, bland annat för Matisse i Paris 1910. Hon debuterade 1909 tillsammans med Gösta Törneqvist, Frans Timén och Carl Luthander. Hennes inriktning var mestadels landskap med starka färger med drag av expressionism och romantik, barnmotiv (inte sällan med de egna barnen) samt porträtt, bland annat av skådespelaren Uno Henning och kolleger som Ture Nerman och Hanna Borrie.
Hon tillhörde konstnärssammanslutningen Optimisterna 1924–1932 och ställde ut med dem bland annat på Liljevalchs samt därefter med gruppen Independenterna. Ett flertal separatutställningar hade hon på Konstnärshuset i Stockholm under 1930- och 1940-talen och även på Färg och Form senare. Hon deltog också i flera samlingsutställningar med "kristen nutidskonst" och sökte ofta motiv i Västergötland och Hälsingland, vilket skildras i boken Stugan vid älven 1942. Hon gjorde monumentalmålningen Människans glädjeämnen i Härnösands småskoleseminarium 1949. Mollie Faustman är representerad på bland annat Nationalmuseum[7], Moderna Museet[8], Göteborgs konstmuseum[9], Länsmuseet Gävleborg[10], Östergötlands museum, Norrköpings konstmuseum[11] och Hälsinglands museum.
Författarskapet
[redigera | redigera wikitext]Under signaturen Vagabonde skrev Mollie Faustman regelbundet kåserier i tidningarna Idun och Dagens Nyheter – ett DN-kåseri 1926 spelade en huvudroll i kampanjen som ledde till att skandaltidningen Fäderneslandet följande år lades ner. Hon författade även flera böcker, gjorde bokillustrationer och tecknade serier som Tuttan och Putte i Dagens Nyheter. Hon var också engagerad i uppbyggnaden av pedagogiskt nytänkande skolor som Olofskolan och Viggbyholmsskolan i Stockholmstrakten.[12]
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Malins midsommar - Ritad och rimmad, 1910
- Mina barn är vackra barn, 1923
- Upp och ned : kåserier, 1924
- Ur barns och spenabarns mun, 1925
- Tuttans och Puttes äventyr, 1926
- Vad en gift kvinna bör veta, 1926
- Också en blind kan få korn på en höna, 1927
- Fariséer och syndare, 1928
- Adam,1929
- Eva, 1930
- Den ljuva tiden,1931
- När katten är borta (till bilder av Einar Nerman), 1932
- Lärorikt, 1932
- Barn, 1933
- Tuttan och Putte, 1934
- Undret - barn under ett år (med bilder av Benno Movin-Hermes), 1934
- Undret 1935 - barn under 15 år (med bilder av Benno Movin-Hermes), 1935
- Brev, 1935
- Min sagbok, 1935
- Sagan om den stygga kissen som blev den snälla kissen, 1937
- I glädje och sorg (med bilder av Benno Movin-Hermes), 1937
- Renées dagbok, 1937
- Renées första plats, 1938
- En vän i nöden, 1940
- Två syskon och Kjell, 1941
- Stugan vid älven, 1942
- På egen hand, 1942
- Drömlandet, 1945
- Indianer och vita, 1945
- Två små dumma grisar, 1945
- Då, 1958
- Hampe - berättelser om en liten pojke, 1961
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok, läst: 20 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Faustman, MOLLIE, Svenskagravar.se, läs online, läst: 17 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Mollie Faustman, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: MollieFaustman, läst: 20 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Lena Kåreland: data om Mollie Faustman, läst 2013-01-27
- ^ Hitta graven
- ^ Nationalmuseum
- ^ Moderna Museet
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Länsmuseet Gävleborg
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 1 april 2020
- ^ ”Om intresset för Viggbyholmsskolan”. Arkiverad från originalet den 8 december 2013. https://web.archive.org/web/20131208124126/http://viggansvanner.se/viggbyholmsskolan/. Läst 9 december 2011.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
- Svenskt konstnärslexikon, Allhems Förlag 1953
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Robbert Louise, red (1994). "Den otroliga verkligheten": 13 kvinnliga pionjärer : Ester Almqvist .... Katalog / Prins Eugens Waldemarsudde, 0282-0323 ; 31. Stockholm: Carlsson. Libris 7666438. ISBN 91-7798-882-5 (korr.) (inb.)
- Kåreland, Lena: Mollie Faustman: konstnär och författare som går sin egen väg, i Boel Englund & Lena Kåreland: Rätten till ordet : en kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor 1880-1920 , Carlsson, Stockholm 2008, ISBN 91-7331-146-4 (inb)
- Kåreland, Lena: Mollie Faustman i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|