Monique Wadsted | |
![]() | |
Född | 19 september 1957 |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Stockholms universitet ![]() |
Sysselsättning | Advokat |
Redigera Wikidata |
Monique Vibeke Wadsted, född 19 september 1957, är en svensk advokat [1]. Wadsted har bland annat gjort sig känd genom att företräda amerikanska filmbolag i rättsprocesser mot The Pirate Bay och svenska fildelare. Hon har också varit programledare för TV-programmet Rättens tjänare på TV 8.[2]
Monique Wadsted har företrätt Swedish Match i ett mål i Högsta domstolen om gränsen mellan yttrandefrihet och reklam. Därutöver har hon företrätt Duracell mot Philips, KF mot Gillette, Canal+ mot TV1000, Duka mot Bodum och haft många andra mål om upphovsrätt och marknadsföring. I ett av dem försvarade hon den som gjorde upphovsrättsintrång: Alex Schulman, som utan tillstånd och utan att ange upphov publicerade en bild från nyhetssajten Stockholmsposten.se på sin blogg. Det slutade, efter att Wadsted erbjudit 225 kronor i ersättning, med förlikning på 3000 kronor.[3]
Monique Wadsted blev ledamot av Advokatsamfundet 1994 och var ledamot av Advokatsamfundets rättssäkerhetsråd 1994–1997. Åren 1996-2003 var hon ledamot av IT-kommissionens Rättsobservatorium och styrelseledamot i BitoS[4] 1998-2007. Hon var 2000 - 2016 ledamot i Näringslivets Delegation för Marknadsrätt[5], 2002 - 2012 ledamot i Svenska ICC:s Marknadsföringskommitté och sedan 2004 ledamot i Forskningspanelen för Medierätt inom Stockholm Center for Commercial Law[6]. 2004 utsågs hon till domännamnstvistlösare för II-stiftelsens alternativa tvistlösningsförfarande[7]. Wadsted är sedan våren 2021 ledamot av Svensk Travsports Ansvars- och disciplinnämnd [8]
Under åren 1986-1992 var Monique Wadsted tillsammans med bland andra Kim Klein och Kristian Petri i styrelsen för Kulturföreningen Nocturne som drev klubben Lido på Hornsgatan 92. [9]
Wadsted företrädde scientologerna och utredde frågan om förhållandet mellan reglerna om allmänna handlingar och upphovsrätten för scientologerna efter att Zenon Panoussis lämnat in de så kallade NOT-dokumenten till Sveriges riksdag för att de skulle kunna fortsätta spridas, då som allmänna handlingar under offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen gav i princip allmänheten tillgång till den hemliga och upphovsrättsskyddade "bibeln" från 1997 till år 2000 då en proposition med undantag från tryckfrihetsförordningen som gjorde att NOT-dokumenten blev belagda med sekretess antogs, delvis efter påtryckningar från USA.[10]
Monique Wadsted har även företrätt Killinggänget mot Fonus om deras Fonusparodi på Spermaharen[11] och Unibet mot ATG i ett mål om databasintrång.[12]
2014 företrädde Monique Wadsted journalisten Pia Gadd i målet Svensson v Retriever Sverige AB, inför Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) rörande länkning och upphovsrätt.[13]
Hon företrädde Bringwell Sverige AB Högsta domstolen (NJA 2017 s. 9) i ett mål rörande skadeståndsansvar orsakat av ett interimistiskt förbud som inte upprätthölls. Målet rörde den lagliga grunden för skadeståndsansvar, beräkning av skadestånd samt hur bevisning för utebliven vinst ska värderas. [14]
Wadsted företrädde den under #metoo-kampanjen hösten 2017 flerfaldigt anklagade medieprofilen Fredrik Virtanen i dennes kamp mot de medier som efter anklagelserna publicerade både hans namn och bild.[15]
Monique Wadsted har också företrätt Aron Flam i målet rörande hans bokomslag till Det här är en svensk tiger. Först hävdes åklagarens beslag av en upplaga av boken och sedan friades han från anklagelsen om upphovsrättsintrång.[16][17]
Monique Wadsted företräder Bianca Meyer mot den så kallade Förtalsombudsmannen, i det här fallet mot Nick Alinia i ett mål där han kräver skadestånd för påstådd kränkning i podcasten Unge Meyers Lidande.[18][19] Målet ligger för närvarande (maj 2024) i Högsta domstolen för prövning av frågan om målet ska behandlas som ett förenklat eller vanligt tvistemål. Prövningen blev konkluderad i slutet av 2024 och gav Nick Alinia bifall.[källa behövs]