Museum für Asiatische Kunst der Staatlichen Museen zu Berlin | |
Museum für Asiatische Kunst i Humboldt Forum. | |
Väggmålning från Höhle 9 i Bezeklik i Xinjiang | |
Information | |
---|---|
Typ av museum | Museum |
Plats | Humboldt Forum, Berlin |
Adress | Museumsinsel |
Etablerat | 2006 |
Museichef | Från 2010 Klaas Ruitenbeek |
Webbplats | |
http://www.smb.spk-berlin.de |
Museum für Asiatische Kunst der Staatlichen Museen zu Berlin grundades 2006 genom en sammanslagning av Museum für Indische Kunst och Museum für Ostasiatische Kunst.[1] Det ingår i Staatliche Museen zu Berlin. Museet var till januari 2017 lokaliserat till Museumszentrum Berlin-Dahlem. Ethnologisches Museum och Museum für Asiatische Kunst ligger sedan 2020 i nya lokaler i Humboldt Forum.
Samlingen från Syd-, Sydost- och Centralasien tillhörde ursprungligen det 1873 grundade Museum für Völkerkunde (idag Ethnologisches Museum), från 1904 den "Indiska avdelningen". Genom de fyra så kallade "Turfan-expeditionerna" grundades åren 1902–1914 den centralasiatiska samlingen. Efter andra världskriget beslagtogs en stor del av samlingen som krigsbyte av Sovjetunionen. Senare sammanfördes samlingarna 19565/1957 till Dahlem.
Wilhelm von Bode grundade 1906 samlingen för ostasiatisk konst i Berlin. Den ställdes så småningom ut på Museumsinsel och flyttade 1924 in i Kunstgewerbe-Museums byggnad, numera Martin-Gropius-Bau.
Efter andra världskrigets slut transporterade den sovjetiska militäradministrationen i Tyskland uppemot 90 procent av samlingen till Sovjetunionen. Dessa föremål finns sedan dess i Eremitaget i Sankt Petersburg. Några objekt har återlämnats till Berlin. Från 1970 användes i Västberlin Museumszentrum Berlin-Dahlem som utställningslokal.
Efter Berlinmurens fall skedde en nyordning av museiorganisationen i Berlin. De båda asiatiska samlingarna sammanfördes 1992 till Dahlem. Åren 2000–2006 fanns Museum für Ostasiatische Kunst, som nu kvarstår som den ostasiatiska konstsamlingen i Museum für Asiatische Kunst.
Den ostasiatiska konstsamlingen har artefakter från Kina, Korea och Japan. Samlingen omfattar omkring 13 000 objekt.
|
|