Mårten Stenberger

Mårten Stenberger
Född27 mars 1898[1]
Gustavi församling[1], Sverige
Död19 januari 1973[1] (74 år)
Danderyds församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningArkeolog[1], universitetslärare
ArbetsgivareUppsala universitet
MakaLisa Kristina Stenberger
Redigera Wikidata

Mårten Karl Herman Stenberger, född 27 mars 1898 i Göteborg, död 19 januari 1973, var en svensk arkeolog och professor i arkeologi vid Uppsala universitet 1952–1965. Han är särskilt känd för den mycket spridda läroboken Det forntida Sverige (1964).

En kärnfråga i Stenbergs forskning redan från doktorsavhandlingen 1933 var varför järnålderns stengrundsbygd på Öland och Gotland övergavs. Han menade att Öland skulle ha drabbats av en storskalig invasion någon gång efter 477 e.Kr., och Gotland något senare under 500-talet. Den tolkningen saknar idag anhängare. Vanligare är att man pekar på följderna av en klimatavvikelse åren 535-536.

Tillsammans med nordiska kollegor grävde Stenberger ut stengrundsboplatsen vid VallhagarGotland. Efter sin pensionering tog han initiativet till grävningarna i EketorpÖland.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • "Mårten Stenberger in memoriam – tryckta skrifter" i tidskriften Tor 1972-73, Uppsala.
  • Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-rom), Sveriges Släktforskarförbund
  1. ^ [a b c d e] Mårten K H Stenberger, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 20065, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ MÅRTEN KARL H Stenberger, Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 april 2017.[källa från Wikidata]