NGTS-1

NGTS-1
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildDuvan
Rektascension05t 30m 51,41s[1]
Deklination-36° 37′ 51,53″[1]
Skenbar magnitud ()+15,524 ± 0,083[2]
Stjärntyp
SpektraltypM0.5 V[3]
U–B+1,37[2]
B–V+1,39[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+97,18 ± 0,01[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -31,902[1] mas/år
Dek.: -41,025[1] mas/år
Parallax ()14,558 ± 0,0216[1]
Avstånd716 ± 3  (220 ± 1 pc)
Detaljer
Massa0,617+0,023-0,062[5] M
Radie0,573 ± 0,077[5] R
Luminositet0,0702 ± 0,0009[1] L
Temperatur3 916 ± 63[5] K
Vinkelhastighet<1[5] km/s
Andra beteckningar
UCAC2 16099071, DENIS J053051.4-363750, 2MASS J05305145-3637508, UCAC3 107-15281, UCAC4 267-006604, USNO-B1.0 0533-00066386, Gaia DR2 4821739369794767744 [6]

NGTS-1 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Duvan. Den har en skenbar magnitud av ca 15,52[2] och kräver ett stort teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 4,6 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 716 ljusår (ca 220 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 97 km/s.[5]

NGTS-1 är en röd till orange stjärna i huvudserien av spektralklass M0.5 V.[3] Den har en massa som är ca 0,62[5] solmassor, en radie som är ca 0,57[5] solradier och har ca 0,07 gånger solens utstrålning av energi[1] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 900 K.[5]

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]

Den röda dvärgen, NGTS-1, är känd för att ha en exoplanet i form av en het Jupiter som kretsar kring den, vilket är mycket ovanligt för stjärnor av dess typ.[7][8]

NGTS-1 solsystem[8]
Planet Massa Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet Inklination Radie
b 0,812 ± 0,066 MJ 0,0326 ± 0,0045 2,647298 ± 0,000020 0,016 ± 0,02 85,27 ± 0,61° 1,33 ± 0,33 RJ
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGTS-1, 22 juli 2022.
  1. ^ [a b c d e f g h] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] Zacharias, N.; Finch, C. T.; Girard, T. M.; Henden, A.; Bartlett, J. L.; Monet, D. G.; Zacharias, M. I. (2013-02-01). "The Fourth US Naval Observatory CCD Astrograph Catalog (UCAC4)". The Astronomical Journal. 145: 44. doi:10.1088/0004-6256/145/2/44. ISSN 0004-6256.
  3. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/120465/ngts1. Hämtad 2022-08-19.
  4. ^ Denis, Consortium (2005-09-01). "VizieR Online Data Catalog: The DENIS database (DENIS Consortium, 2005)". VizieR Online Data Catalog: B/denis.
  5. ^ [a b c d e f g h i] Bayliss, Daniel; Gillen, Edward; Eigmuller, Philipp; McCormac, James; Alexander, Richard D.; Armstrong, David J.; Booth, Rachel S.; Bouchy, Francois; Burleigh, Matthew R.; Cabrera, Juan; Casewell, Sarah L. (2018-04-21). "NGTS-1b: A hot Jupiter transiting an M-dwarf". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 475 (4): 4467–4475. arXiv:1710.11099. doi:10.1093/mnras/stx2778. ISSN 0035-8711.
  6. ^ NGTS-1 (unistra.fr). Hämtad 2022-08-19.
  7. ^ "NGTS-1b – Scientists Find a Baffling New Monster Planet". Facts Legend. 2017-11-06. Hämtad 2021-02-18.
  8. ^ [a b] "NGTS-1b – Scientists Find a Baffling New Monster Planet". web.archive.org. 2018-01-14. Hämtad 2022-07-19.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]