Närs socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gotland |
Härad | Gotlands södra härad |
Kommun | Region Gotland |
Bildad | medeltiden |
Area | 38 kvadratkilometer |
Upphov till | Närs landskommun Närs församling |
Motsvarar | Närs distrikt |
Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands södra tingslag (–) |
Karta | |
Närs sockens läge i Gotlands län. | |
Koordinater | 57°15′26″N 18°37′30″Ö / 57.25722222°N 18.625°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0955 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Närs distrikt |
Redigera Wikidata |
Närs socken ingick i Gotlands södra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Närs distrikt.
Socknens areal är 37,87 kvadratkilometern land.[1] År 2020 fanns här 407 invånare.[2] Sockenkyrkan Närs kyrka ligger i socknen.
Närs socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Burs ting som i sin tur ingick i Burs setting i Sudertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Närs församling och för de borgerliga frågorna bildades Närs landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Stånga landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3] Församlingen uppgick 2006 i När-Lau församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet När, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands södra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands andra båtsmanskompani.[5][6]
Närs socken ligger vid Gotlands sydöstra kust. Socknen är en mjukt kuperad odlingsbygd med skog vid kusten som har flera vikar.[7][8][1]
Allmunds, Alvare, Andarve, Bommunds i Burgen, Bomunds i Hammaren, Bosarve, Botes, Dalbo, Folke, Frigges, Galls, Gangvide, Hallbjänne, Hallbjärs, Hallsarve, Hallute, Haltare, Hamngården, Hemmor, Husarve, Hägdarve, Kulle, Liffor, Maldes, Mattise, Mickelgårds, Mickels, Nickstjups, Närsholmen, Pavals, Pilgårds, Prästgården, Rigges, Rikvide, Rovalds, Siglajvs, Smiss, Tiricker, Torarve, Öndarve.
Från stenåldern finns boplatser. Från järnåldern finns 13 gravfält, ett stort vid Smiss, husgrunder, stensträngar, sliprännestenar[9] och två fornborgar. Bildstenar och en runristning är noterade.[7][8][10][11]
Namnet (1316 Ner) kan komma från prästgården. Innehållet har tolkats som när, 'förträngning' då kanske syftande på en förträngning av Närsåns lopp vid kyrkan, vilken dock inte kan ses idag.[12][8]
Befolkningsutvecklingen i Närs socken 1750–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 507 | |||
1760 | 548 | |||
1769 | 528 | |||
1780 | 643 | |||
1790 | 625 | |||
1800 | 678 | |||
1810 | 736 | |||
1820 | 803 | |||
1830 | 874 | |||
1840 | 921 | |||
1850 | 983 | |||
1860 | 1 082 | |||
1870 | 1 188 | |||
1880 | 1 208 | |||
1890 | 1 077 | |||
1900 | 971 | |||
1910 | 908 | |||
1920 | 881 | |||
1930 | 844 | |||
1940 | 833 | |||
1950 | 798 | |||
1960 | 745 | |||
1970 | 621 | |||
1980 | 589 | |||
1990 | 532 | |||
2000 | 478 | |||
2010 | 437 | |||
2020 | 407 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|