Ottokar Lorenz

Ottokar Lorenz
Född17 september 1832[1]
Jihlava[2]
Död13 maj 1904[1] (71 år)
Jena[3]
Medborgare iÖsterrike-Ungern
SysselsättningHistoriker[4], professor, genealog, författare[5]
Befattning
Rektor för Jenas universitet (1892–1893)
ArbetsgivareWiens universitet
Jenas universitet
Redigera Wikidata

Ottokar Lorenz, född 17 september 1832 i Iglau i Mähren, död 13 maj 1904 i Jena, var en österrikisk-tysk historiker.

Lorenz blev 1856 docent och 1857 tillika tjänsteman vid statsarkivet, 1860 extraordinarie och 1862 ordinarie professor vid Wiens universitet. Sin arkivtjänst miste han 1865 åtminstone delvis på grund av misshagliga åsikter. I längden fann han sin ställning i Wien olidlig och flyttade 1885 som professor till Jena.

Lorenz var starkt politiskt intresserad; i sin historiekritik framhöll han vikten av omfattande kunskaper och självständigt omdöme gentemot mekanisk metodik. Mycket arbete nedlade han på genealogisk forskning. I sitt verk Kaiser Wilhelm und die Begründung des Reiches 1866–71 (1902) bygger han bland annat på meddelanden av hertig Ernst II av Sachsen-Coburg-Gotha och storhertig Fredrik I av Baden, tilldelar kejsar Vilhelm övervägande del i rikets grundläggning, klandrar medgivandena åt Bayern och vänder sig mot Heinrich von Sybel och Otto von Bismarcks "Gedanken und Erinnerungen".

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Deutsche Geschichte im 13. und 14. Jahrhunderte (två band, 1863–1867, ofullbordad)
  • Deutschlands Geschichtsquellen im Mittelalter seit der Mitte des 13. Jahrhunderts (1870; tredje upplagan under medverkan av Arthur Goldmann, i två band, 1886–1887)
  • Drei Bücher Geschichte und Politik (1876)
  • Die Geschichtswissenschaft in Hauptrichtungen und Aufgaben (1886; del 2: Leopold von Ranke, 1891)
  • Staatsmänner und Geschichtsschreiber des 19. Jahrhunderts (1896)
  • Lehrbuch der gesamten wissenschaftlichen Genealogie (1898)
  • Friedrich, Großherzog von Baden (1902)
  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 28 april 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  4. ^ Lorenz, Ottocar, vol. 16, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 41.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]