Pierre Gaspard Hubert Willems | |
Född | 6 januari 1840[1][2][3] Maastricht[4][3], Nederländerna |
---|---|
Död | 23 februari 1898[1][2][5] (58 år) Leuven[4][3] eller Sint-Joris-Weert[6] |
Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
Utbildad vid | Katolska universitetet i Leuven[6] |
Sysselsättning | Historiker, klassisk filolog[6], dialektolog[6] |
Befattning | |
Professor (1864–)[3] | |
Arbetsgivare | Katolska universitetet i Leuven (1864–) |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor vid Universitetet i Heidelberg (1886)[3] | |
Redigera Wikidata |
Pierre Gaspard Hubert Willems (även Peter Kasper Hubert Willems), född 6 januari 1840 i Maastricht, död 23 februari 1898 i Leuven, var en flamländsk historiker.
Willems var sedan 1865 professor vid Leuvens universitet i latinsk litteratur, epigrafik, arkeologi och paleografi. Bland hans skrifter märks Le droit public romain depuis la fondation de Rome jusqu'à Constantin (1870; sjätte upplagan 1898), och Le senat de la république romaine (tre band, 1878-85). Han författade även en flamländsk Taalkunde och var en bland de ledande männen inom den flamländska rörelsen.