Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| ||
Pommern som museifartyg i Mariehamn | ||
Allmänt | ||
---|---|---|
Typklass/Konstruktion | Fyrmastad stålbark | |
Fartygsnummer | radiosignal OHQW | |
Historik | ||
Byggnadsvarv | J. Reid & Co, Glasgow | |
Sjösatt | 31 januari 1903 | |
Öde | Museifartyg i Mariehamn | |
Tekniska data | ||
Längd | 89,18m i vattenlinjen, 94,67m totalt | |
Bredd | 13,21m | |
Djupgående | 7,5 m. lastad | |
Deplacement | 3 950 dwt | |
Segelyta | 3 240m² | |
Maximal hastighet | max 20 kn | |
Besättning | 1+3+1+20 | |
Passagerare | 5 | |
Pommern är en fyrmastad stålbark som nu är museifartyg i Mariehamn på Åland. Hon byggdes år 1903 i Glasgow som Mneme, vilket är namnet på minnets musa i den grekiska mytologin. Pommerns galjonsfigur skall föreställa Mneme.
Mneme hann segla några år för beställaren, B. Wencke Söhne i Hamburg innan ägaren dog och fartyget 1906 såldes till Rehderei Act. Ges. von 1896. Där blev hon inte långvarig, rederiet råkade i finansiellt trångmål, och räddade sig med att samma år sälja sitt nyaste och största fartyg. Följande ägare, Reederei F. Laeisz i Hamburg, även känt som The P-liners för att alla deras fartyg hade namn som började på "P", gav fartyget Mneme sitt nya namn Pommern. F. Laeisz var ett av Hamburgs största rederier och var känt för att ha moderna och välutrustade fartyg med förstklassiga besättningar, och inte minst; rikligt med mat för besättningen. De hörde till de första som ordnade regelbunden linjetrafik över oceanerna, och satte in Pommern i Salpeterfart på Chile. Där tjänade hon väl fram till 1923, förutom ett gästspel som krigsskadestånd i Grekland 1918. Några smärre olyckor råkade hon ut för genom åren, som värst kolliderade hon i Nordsjön med den nästan lika stora fyrmastbarken Engelhorn 1911, men reparerades omgående i Hamburg. När sedan segelfartygens tid började närma sig sitt slut inledde rederiet ett långt och fruktbart affärsförhållande med skeppsredaren Gustaf Erikson i Mariehamn, som resulterade i att denne i mitten av 1930-talet förfogade över världens största flotta av segelfartyg. (F.L.-rederiet existerar fortfarande och kör containerfart i Hapag-Lloyd-gruppen).
Gustaf Erikson köpte Pommern av F. Laeisz 1923. Under 20-talet seglade hon mest med salpeter och timmer till Sydamerika men sattes under 30-talet in på vetetraden till Australien då det blev ont om andra frakter. Där satte hon genom åren flera rekord; 1929 seglade hon i trävarulast på 87 dygn från Oslo till Melbourne, 1930 på 105 dagar i vetelast från Wallaroo till Falmouth, 1934-35 i ballast från Dungeness till Port Victoria på 76 dagar. 1936 gick hon i vetelast från Port Lincoln till Falmouth på 94 dagar, likaså från Port Victoria 1937. Vid krigsutbrottet 1939 lades hon upp i Mariehamn. 1944 bogseras hon till Stockholm för att föra en vetelast till Åbo som nödhjälp efter kriget. Därefter har hon legat i Mariehamn. Hon rustades inte upp, som sina yngre kollegor, Pamir och Viking, då det inte sågs som lönsamt.
År 1953 donerades Pommern till Mariehamns stad av ättlingar till Gustaf Erikson. Hon förtöjdes i Västerhamn, intill Ålands sjöfartsmuseum och öppnades 1957 för allmänheten som museum. Hon är ett av få återstående fartyg av sin typ som ännu är bevarat i flytande ursprungsskick i världen. Med något decenniums mellanrum bogseras hon bort för bottenmålning och service och har bland annat två gånger varit i Stockholm på varv. År 2019 restaurerades kajen som Pommern låg anlagd till. I detta skede byggdes även den docka som skeppet idag ligger i, flytande men omgiven av ett trädäck. Skeppet förvaltas idag av Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum.