Rabbinens katt | |
Originaltitel | Le Chat du Rabbin |
---|---|
Förlag | Dargaud |
Utgiven | 2002– |
Antal nummer | 7 |
Redaktion | |
Manusförfattare | Joann Sfar |
Tecknare | Joann Sfar |
Färgläggare | Brigitte Findakly |
Originalpublicering | |
Publicerad i | Collection Poisson pilote |
Språk | franska |
Översättning | |
Förlag | Egmont Kärnan |
Datum | 2007 (tryckt 2006) |
Volymer | 1 (samlar #1–3) |
Översättare | Per A J Andersson |
Innehåll och relaterat | |
Huvudpersoner | Katten, Rabbinen, Zlabya |
Teman | Judendom, filosofi |
Relaterat verk | Klezmer (miljöer från Sfars släktrötter), Socrate le demi-chien (filosofiskt husdjur) |
Rabbinens katt (Le Chat du Rabbin/Le Chat du rabbin i franskt original) är en fransk tecknad serie av Joann Sfar, originalpublicerad i sju delar 2002–2017. Serien kretsar kring en rabbin, rabbinens dotter och dennas mycket viljestarka katt. Den har blivit mycket framgångsrik i sitt hemland och har översatts till ett antal olika språk. En animerad film baserad på serien hade premiär 2011, och även en teaterpjäs har producerats.
De tre första delarna från 2002–03 har återutgivits på franska samt i ett antal översättningar. Del fyra och fem kom ett par år senare på franska, medan en sjätte samt sjunde del kom i tryck först ett decennium senare.
Filmen utspelar sig i en liten judisk familj i en stor hamnstad i norra Afrika. Tiden är någonstans mellan de båda världskrigen, och den stora hamnstaden delas av muslimer (främst araber), européer (främst fransmän) och judar (av den "orientaliska" sort som kallas sefardiska). Den lilla familjen består av en rabbin, hans dotter Zlabya och dennas katt. Katten har inget namn utan kallas "Katten" (Le Chat i original). Dessutom finns här en papegoja, ända tills den obevakade katten en dag gör slut på den saken…
Vart har papegojan tagit vägen? undrar Rabbinen och hans dotter. Det var inte jag, svarar Katten, som nu fått förmågan att tala. Rabbinen är bekymrad – inte över att papegojan är borta eller att familjens katt nu kan tala till honom. Nej, han tycker inte om att Katten ljuger. Rabbinen är en gudfruktig man som följer Guds bud och föreskrifter till punkt och pricka, och ljuga, det gör man inte. En lögnaktig katt är heller inget gott sällskap för hans dotter, så det umgänget sätter Rabbinen stopp för.
Då vill Katten göra sin bar mitzva, för att lära sig att inte ljuga och kunna få träffa matte igen. Han anser att han är stor nog, och som medlem i den judiska familjen har han rätt att få sin judendom bekräftad. Men en katt kan ju inte göra bar mitza, genmäler Rabbinen. Kan jag visst, hävdar Katten, och det blir till att ta sig till Rabbinens egen rabbin och läromästare för att få tvistemålet avgjort. Rabbinens rabbin ger till slut Katten rätt, så Rabbinen får sätta sin uppstudsiga huskatt på skolbänken och lära honom Torah, Talmud och den judiska traditionen.
En dag får Rabbinen ett brev från högsta ort. Han måste göra en tentamen i franska språket, om han vill kunna fortsätta vara rabbin. Mycket kan Rabbinen, men franska var inte hans bästa skolämne. Tentamensdagen kommer, och till och med Katten är orolig över hur det ska gå. En om-det-går-vägen-besvärjelse uttalas, och när Rabbinen mot alla odds lyckas med sin tentamen, kommer besvärjelsens andra effekt – Katten kan återigen bara jama.
Vidare följer vi i serien en begravning bland marockanska judar, en längre utflykt i lag med en arabisk spelman, ett besök av en släkting (Malka) som har ett lejon till husdjur. Lejonet och Katten är förresten vänner.
Sedan bär det av mot Paris. Zlabya har gått och förlovat sig med en ung rabbin med släkten i Paris. Vår rabbin, som aldrig varit utomlands, är högst nödbedd men ger till slut med sig och packar kofferten. Resan och de parisiska upplevelserna kommer han sent att glömma.
(Här slutar synopsis för de tre delar som finns översatta till svenska.)
Sfar fördjupar sig på ett lekfullt och humoristiskt, ibland satiriskt men ofta kärleksfullt sätt i sitt judiska arv (hans farfar är från Algeriet). Han spinner ihop en saga som stundtals når surrealistiska dimensioner. Teckningarna är slarvigt men levande utförda, och både de algeriska och de parisiska miljöerna visar fram mellankrigstiden ur ett relativt realistiskt perspektiv.
Femte volymen har, enligt förordet, rasismen som tema. Två andra teman är den traditionsbundne Rabbinens problem inför mötet med den franska stadskulturen samt ifrågasättandet av judiska traditioner[3]. Sfar har studerat filosofi, och Kattens alla besvärliga frågor till Rabbinen sätter dennes auktoritet på svåra prov.
Trots de "slarviga" teckningarna och det annorlunda ämnesvalet, blev serien en stor framgång. Serien har fått motta ett antal priser och har, helt eller delvis, översatts till ett tiotal språk. Rabbinens katt kom att nå långt utanför den vanliga seriepubliken och har i olika sammanhang jämförts med Persepolis[4]. I likhet med Marjane Satrapis serie behandlar den på ett uppsluppet sätt händelser och miljöer ur från släktens rötter i en icke-europeisk verklighet; i Satrapis fall är det en sorts självbiografi, i Sfars fall en samling skrönor med verklighetsanknytning. Båda verken har blivit föremål för framgångsrika animerade långfilmer.
Sju album har kommit ut på franska. De första tre albumen har därefter tryckts i en samlingsvolym, liksom de två nästföljande.
Rabbinens katt har även satts upp som teaterpjäs, i bearbetning av Camille Nahum och under titeln La Bar-mitsva du Chat du Rabbin ("Rabbinens katts bar mitzva"). Pjäsen gick på Théâtre Michel Galabru från 18 september till 20 december 2004 och därefter på Théâtre du Temple från 22 mars till 28 april 2005. Uppsättningen gjordes av Élise McLeod och Sei Shiomi, och i rollerna fanns Rémi Darcy, Shiran Azoulay och Camille Nahum.
En fristående teaterproduktion baserad på seriehistorien har visats i Finland och Sverige. Där kombineras skådespeleri med människor med dockteaterinsatser.[14]
En tecknar- och animatörsensemble ledd av Joann Sfar producerade senare Rabbinens katt som animerad långfilm. Den hade fransk biopremiär 1 juni 2011, med bland andra François Morel, Hafsia Herzi och Maurice Bénichou som röstskådespelare. Februari 2012 blev filmen vald till bästa animerade film vid César-utdelningarna[15]. Se vidare Rabbinens katt (film).
|