Rhamnetin | |
| |
Systematiskt namn | 2- (3,4-dihydroxifenyl) -3,5-dihydroxi-7-metoxikromen-4-en |
---|---|
Övriga namn | 7-Metylquercetin Quercetin 7-metyleter |
Kemisk formel | C16H12O7 |
Molmassa | 316,26 g/mol |
Utseende | Vita till citrongula kristaller |
CAS-nummer | 90-19-7 |
Egenskaper | |
Löslighet (vatten) | Blandbar |
Smältpunkt | 10,4 °C (295) |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Rhamnetin (3,3',4',5-tetrahydroxi-7-metoxiflavon) är en polycyklisk aromatisk förening och flavonol. Namnet kommer från de arter av getapelsläktet Rhamnus, bland andra R. saxatilis och R. lycioides, från vars bär rhamnetin framställdes ur xantorhamnin - dess glykosid med trisackariden rhamninos (vilken består av två rhamnos och en galaktos). Xantorhamnin förekommer även hos andra växter, som exempelvis kryddnejlika, malörter och citrusväxter.
Rhamnetin bildar citongula kristaller, vilka är svårlösliga i vatten, alkohol och eter, men lättlösliga i baser.[1][2] Rhamnetin framställs ur xantorhamnin (som framställs genom kokning av bären i alkohol) genom kokning i svaga syror.[1]
Strukturformeln för rhamnetin och att det var ett metylderivat av quercetin fastställdes av den österrikiske kemisten Josef Herzig.[1]
Rhamnetin var tidigare ett viktigt färgämne för gulfärgning av läder, papper, tyg med mera[1] och utvanns från bären av Rhamnus-arter, vilka därför kallades "gulbär".[3]