Scutellaria lateriflora

Scutellaria lateriflora
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteFrossörtssläktet
Scutellaria
ArtScutellaria lateriflora
Vetenskapligt namn
§ Scutellaria lateriflora
AuktorLinné
Synonymer
Scutellaria lateriflora var. grohii Boivin

Scutellaria lateriflora[2][3][4][5] är en kransblommig växtart som beskrevs av Carl von Linné. Scutellaria lateriflora ingår i Frossörtssläktet som ingår i familjen kransblommiga växter.[6][7] Utöver nominatformen finns också underarten S. l. lateriflora.[6]

Exemplaren utvecklas varje år från rötterna och de når en höjd av cirka 50 cm. På förgreningarna utvecklas blad och blåvioletta blommor som liknar en hjälm i formen. Scutellaria lateriflora är en medicinalväxt där torkade delar används mot inflammation.[8]

Arten förekommer i nästan hela Kanada och USA. Exemplar hittas på ängar, i områden som liknar marskland, i träskmarker och vid vattenansamlingarnas kanter.[1]

För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stor. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c] Maiz-Tome, L. 2015 Scutellaria lateriflora . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 29 januari 2023.
  2. ^ database, NODC Taxonomic Code, 1996
  3. ^ Lamiales of North America Update, 2011
  4. ^ database, The PLANTS Database, 2000
  5. ^ database, The PLANTS Database, 1996
  6. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (5 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11780455. Läst 26 maj 2014. 
  7. ^ ITIS Global: The Integrated Taxonomic Information System, (Canada), (Mexico)
  8. ^ Van Wyk & Wink (2017). ”Skullcap”. Medicinal Plants of the World. CABI. sid. 319. ISBN 9781786393258 


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]