Skebobruk

Skebobruk
Tätort
Skebo herrgård
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Norrtälje kommun
Distrikt Ununge distrikt
Koordinater 59°57′57″N 18°36′35″Ö / 59.96583°N 18.60972°Ö / 59.96583; 18.60972
Area 95 hektar (2020)[1]
Folkmängd 231 (2020)[1]
Befolkningstäthet 2,4 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Skebobruk
Postnummer 763 93
Riktnummer 0175
Tätortskod T0308[2]
Beb.områdeskod 0188TB113 (1990–)[3]
Geonames 2677821
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Skebobruk
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Skebobruk är en tätort i Ununge socken, Norrtälje kommun.

Upplands första kända järntillverkning är från en hytta vid Skeboån år 1444. Skebo bruk anlades 1626 av Henrik Lemmens då första Hammarsmedjan uppfördes. Vid bruket tillverkades stångjärn och det tackjärn som behövdes för produktionen hämtades från Edsbro masugn ägd av Skebo. Malmen kom från Dannemora gruva. Järnet gick sedan på export. Verksamheten lades ner 1924.

Skebo herrgård, uppfördes 1767-1770.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Skebobruk 1950–2020[4][5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
389
1960
  
349 124
1965
  
269 124
1970
  
216
1990
  
255 131
1995
  
280 132
2000
  
276 132
2005
  
265 132
2010
  
282 132
2015
  
276 92
2020
  
231 95
Anm.: Namnändring 1965 från Skebo till Skebobruk. Ej tätort 1975-1990.

Skebobruk ligger längs riksväg 76. Fortfarande finns byggnader från järnbrukets dagar kvar i byn. Det gäller till exempel herrgården med bland annat två flyglar, gjuteriet och bostäderna vid Bruksgatan. Dessa benämns oftast av ortsbefolkningen som egennamn: Herrgården, Bruksgatan, Gjuteriet, skatboet etc. De flesta av byns byggnader är dock byggda under 1900-talet, till exempel Skebo Skola, samt de flesta bostadshus.

Plastindustrin representeras av CIPAX AB som tillverkar plastprodukter, företrädesvis behållare. Skebo Bruksbryggeri är ett mikrobryggeri, beläget i den gamla gjuteribyggnaden. Det finns ett privatägt slakteri, med försäljning till allmänheten. Strax utanför tätorten ligger byggvaruhandeln Edebo Såg AB. Dessutom finns en rad mindre verksamheter: arkitektkontor, hantverkare (snickare, golvläggare, plåtslagare, elektriker), mekanisk verkstad. Få Skebobor arbetar i byn; de flesta pendlar till andra delar av kommunen, eller till Stockholm, för att arbeta.

På orten finns sedan 1972 ett bruksmuseum med utställningar om bruket och dess utveckling. Museet är inhyst i järnbrukets gamla spruthus, d.v.s. brandstation. 50-årsjubileet 2022 firas med en jubileumsskrift och en temautställning om spruthusets historia och den speciella "skeboandan", som varit en förutsättning för museets tillblivelse och utveckling, men också för den omfattande övriga ideella föreningsverksamheten i Skebobruk. Den största av dessa föreningar är Skebobruks Kulturförening, som driver den lokala puben. För inträde på Skebopuben krävs medlemskap i kulturföreningen. Alla som arbetar på puben gör det utan ersättning, och eventuell vinst används för kulturföreningens ändamål. Minst en gång per månad erbjuder puben underhållning i form av musik, frågesport eller stora TV-sända evenemang. Kända musiker som framträtt på puben är bland andra Åsa Jinder, Lasse Tennander, Bernt Egerbladh, Per Gessle, Linda Gail Lewis, Janne Schaffer och Doug Seegers. I anslutning till det "Gamla hotellet" finns idag ett sommarcafé med inomhusscen och utställningshall och i det gamla orangeriet finns en privat konsertsal.

Årligen återkommande evenemang i Skebobruk är midsommarfirandet på Borggården (en öppen plats framför Herrgården), skattjakten på Midsommardagen samt utklädningsfesten som är en maskeradparad genom byn på lördagen i Fruntimmersveckan. Utklädningsfesten har sina rötter redan från vallontiden på 1700-talet. Under senare år har Skebobruks Kulturförening i samarbete med ägarna av gamla orangeriet varit medarrangörer till den fransk-svenska musikfestivalen "Sommarnattens Toner".

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  6. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 7 
  7. ^ ”Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet”. Statistiska centralbyrån. 24 november 2021. https://view.officeapps.live.com/op/view.aspx?src=https%3A%2F%2Fwww.scb.se%2Fcontentassets%2F2ae651f3169142a7a5812c0aaa4a6070%2Fmi0810_2020a02_tatorter2020_bef_area.xlsx&wdOrigin=BROWSELINK. Läst 28 april 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]