Skogsblodbi | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Egentliga insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Överfamilj | Bin Apoidea |
Familj | Vägbin Halictidae |
Släkte | Blodbin Sphecodes |
Art | Skogsblodbi Sphecodes gibbus |
Vetenskapligt namn | |
§ Sphecodes gibbus | |
Auktor | (Linné, 1758) |
Hitta fler artiklar om djur med |
Skogsblodbi (Sphecodes gibbus)[1][2] är en biart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Skogsblodbi ingår i släktet blodbin, och familjen vägbin.[3][4][5] Inga underarter finns listade.[3]
Ett glest behårat bi[6] med blodbinas typiska teckning; hela kroppen är svart, med undantag för tergit 1 till 3 (ovansidans bakkroppssegment), som är röda. Längden varierar från 7 till 13 mm.[7]
Arten är ett snyltbi, och habitaten följer ofta värdarten;[7] det är emellertid en värmeälskande art, som gärna söker sig till bland annat sanddyner, sandtag och militära övningsområden.[8] Som de flesta blodbin har den två faser per år; en vårfas bestående av parade, övervintrande honor som flyger i april till maj, och en sommarfas med både honor och hanar med flygtid i juni till september. Arten är generalist vad gäller födovalet och hämtar nektar från de flesta blommande växter.[7]
Arten är som sagt ett snyltbi; honan bygger inga egna larvbon, utan lägger sina ägg i bon av olika solitära bin. I samband med äggläggningen äter hon upp värdägget, så hennes avkomma fritt kan leva på det insamlade matförrådet.[9] Vanliga värdarter är bandbina skogsbandbi (Halictus rubicundus), storbandbi (Halictus quadricinctus), sexbandbi (Halictus sexcinctus), troligen även Halictus maculatus och mera osäkert sandbiet sälgsandbi (Andrena vaga) och sidenbiet vårsidenbi (Colletes cunicularius).[7]
Arten finns i hela Europa upp till Skandinavien[7]; dessutom förekommer den i Nordafrika och i Asien från Turkiet till Turkestan. Som en värmeälskande art rapporteras den vara vanligare i Sydeuropa än längre norrut;[8] exempelvis är den klassificerad som akut hotad ("CR") på Irland[6]. Emellertid är den reproducerande och klassificerad som livskraftig ("LC") i Sverige.[5]