Stenkumla socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gotland |
Härad | Gotlands södra härad |
Kommun | Region Gotland |
Bildad | medeltiden |
Area | 32 kvadratkilometer |
Upphov till | Stenkumla landskommun Stenkumla församling |
Motsvarar | Stenkumla distrikt |
Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands södra tingslag (–) |
Karta | |
Stenkumla sockens läge i Gotlands län. | |
Koordinater | 57°32′51″N 18°16′06″Ö / 57.5475°N 18.26833333°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0965 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Stenkumla distrikt |
Redigera Wikidata |
Stenkumla socken ingick i Gotlands södra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Stenkumla distrikt.
Socknens areal är 31,65 kvadratkilometer allt land.[1] År 2020 fanns här 522 invånare.[2] Kyrkbyn Stenkumla med sockenkyrkan Stenkumla kyrka ligger i socknen.
Stenkumla socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Stenkumla ting som i sin tur ingick i Hejde setting i Medeltredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Stenkumla församling och för de borgerliga frågorna bildades Stenkumla landskommun. Landskommunen utökades 1952 och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3] Församlingen utökades 2010.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Stenkumla, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands södra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands andra båtsmanskompani.[5][6]
Stenkumla socken ligger söder om Visby på västra Gotlands inland. Socknen är odlingsbygd i öster och skogsbygd i väster.[7][8][1]
Ansarve, Bertels, Forse, Gannarve, Gardungs, Homa Lilla, Homa Stora, Kube, Kviungs, Källstäde, Larsarve, Martille, Myrse, Prästgården, Snäckarve, Östergårde.
Sliprännor[9] i fast häll och i block finns i socknen. Från stenåldern finns ett par boplatser och från bronsåldern spridda gravrösen. Från järnåldern finns 15 gravfält, stensträngar, ett par bildsten och en fornborg. Två runristningar på bildstenar är kända, nu försvunna.[7][8][10][11]
Namnet (1300-talet Stenkumblum) har, liksom Träkumla, i efterleden namnet Kumla, kummel, '(grav)minnesmärke'. Förleden sten antas komma av att det i Stenkumla restes en kyrka av sten när det i Träkumla ännu en tid fanns kvar kyrka av trä.[12][8]
Riksdagsmannen Carl Gustaf Bergman var född 1840 i denna socken.
Befolkningsutvecklingen i Stenkumla socken 1571–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1571 | 82 | |||
1620 | 87 | |||
1699 | 209 | |||
1718 | 167 | |||
1735 | 212 | |||
1750 | 180 | |||
1760 | 220 | |||
1769 | 235 | |||
1780 | 232 | |||
1790 | 233 | |||
1800 | 253 | |||
1810 | 295 | |||
1820 | 355 | |||
1830 | 385 | |||
1840 | 405 | |||
1850 | 435 | |||
1860 | 557 | |||
1870 | 584 | |||
1880 | 536 | |||
1890 | 439 | |||
1900 | 420 | |||
1910 | 449 | |||
1920 | 423 | |||
1930 | 485 | |||
1940 | 400 | |||
1950 | 399 | |||
1960 | 381 | |||
1970 | 316 | |||
1980 | 404 | |||
1990 | 548 | |||
2000 | 559 | |||
2010 | 528 | |||
2020 | 522 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. Uppskattningarna av folkmängden före 1750 baseras på Andersson Palm, Lennart (2000). Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997. |
|