Svartmangatan

Denna artikel handlar om Svartmangatan i Stockholm. Svartmangatan är även en gata i stadsdelen Fjärdingen i Uppsala.

Svartmangatan i Gamla stan i Stockholm är en av stadens äldsta gator. Den var från början en av de huvudgator som utgick från Stortorget; de andra var Köpmangatan och Skomakargatan.

Historik

Första gången som Svartmangatan omtalas är år 1437, gatan som man gaar aff stora torghit til suartbrödhra. På 1400-talet förekommer både Svartbrödragatan och Svartmunkegatan. Det anmärkningsvärda är att under 1600-talet ändrades förleden Svartbrödra- och Svartmunke- genom Svartman-. Det finns inget belägg för att dominikanerna, svartbröderna även kallats svartmän. Det troligaste är att namnet Svartbrödra/Svartmunkegatan påverkats av Köpmangatan och ombildats i motsvarighet med detta.

Byggnader och verksamheter (urval)

Svartmangatan 6 är Mäster Olofsgården, Gamla Stans hemgård som skapades 1931 på initiativ av prästen Gabriel Grefberg. Huset ägdes på 1400-talet av Sten Sture den äldre. Johan III skänkte huset till Pontus de la Gardie 1576. År 1620 byggdes det om och på 1800-talet skedde ytterligare två ombyggnader.
Svartmangatan 9 köptes av Kungliga Nummerlotteriet 1799. År 1841 flyttade Sundhetskollegium in och var kvar till 1877, då de fick namnet Medicinalstyrelsen. Fasaden är en typisk 1800-talsfasad och döljer egentligen tre stycken hus.
På Svartmangatan 11–13 bildades Metallarbetarförbundet 1888.
Svartmangatan 12 såldes 19 september 1597 efter Dankvart Stywers död till Melcher Volgers änka Gunhild Pedersdotter. Hon sålde denna 1599 mot ett byte med Svartmangatan 4 och fick 400 daler i mellanskillnad.
Svartmangatan 17 är i rokokostil och har rundade hörn. Det byggdes 1768 åt Tyska kyrkan. J.A Dimling var arkitekt.
Svartmangatan 18, på 1780-talet flyttades Apoteket Svanen från Tyska brunnsplan hit, apotekets skylt finns fortfarande kvar.
Svartmangatan 20–22, kallat Ehrenstrahlska huset efter David Klöcker Ehrenstrahl som bodde här på 1600-talet, tillhör idag Storkyrkoskolan. På 1770-talet ägdes huset av Peter Hinrich Fuhrmann som här drev den efter honom uppkallade Fuhrmannska källaren. Fastigheten inrymmer även Estniska skolan och Storkyrkobadet.
Svartmangatan 24 är byggt 1627.
Svartmangatan 27 har anor från 1300-talet men nuvarande fasad är från 1850. Här bodde Jacob Bagge som Baggensgatan fått sitt namn av.

Se även

Källor

Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 58. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1

Externa länkar

Mäster Olofsgården
Wikimedia Commons har media som rör Svartmangatan.
Bilder & media