Svartsmalbi | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Egentliga insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Överfamilj | Bin Apoidea |
Familj | Vägbin Halictidae |
Släkte | Smalbin Lasioglossum |
Undersläkte | Sphecodogastra[1] |
Art | Svartsmalbi Lasioglossum fratellum |
Vetenskapligt namn | |
§ Lasioglossum fratellum | |
Auktor | (Pérez, 1903) |
![]() | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Svartsmalbi (Lasioglossum fratellum) är en biart som först beskrevs av Pérez 1903.[2][3] Svartsmalbi ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[4][2][3] Inga underarter finns listade.[4]
Svartsmalbiet är ett slankt bi med svart grundfärg.[5] Clypeus (munskölden)[a] och pannan är upphöjda, mest så hos hanen. Hos honom är spetsen på clypeus gul, något som överläppen[a] också kan vara. De övervägande mörka antennerna kan vara gula undertill, mest tydligt hos hanen, som också känns igen på antennernas längd. Vingbaserna är brunaktiga hos båda könen. Tergiternas[b] bakkanter kan vara svagt röda hos honan. Båda könen har otydliga vita hårband på sidorna av tergit 2 och 3. Kroppslängden är mellan 7 och 8 mm.[6]
Svartsmalbiet föredrar alpina och inte för varma habitat som skogsvägar, skogsbryn och -gläntor, kärr[6] och sandhedar, gäna med högre vegetation. I Sydeuropa är biet huvudsakligen en bergsart[7] med habitat som tundra och bergsängar.[8]. i Alperna kan det gå så högt som 2 200 m[5].
Flygtiden varar från april till september för honorna, medan hanarna flyger från slutet av juni till september. Arten är generalist vad gäller näringssöket; det har bland annat iakttagits på ljungväxter som blåbär, klockväxter, korgblommiga växter som tusensköna och dunörtsväxter som mjölke.[7] Arten är en viktig pollinatör av lingon och blåbär.[6]
I den södra delen av utbredningsområdet är arten primitivt eusocial, en eller flera döttrar ur den första kullen stannar ofta kvar och fungerar som arbetare, medan honan vaktar boet vid ingången.[7][6] Det förekommer också att mer än en hona kan samsas om samma bo, som då kan ha upp till 17 larvceller[7]. I den norra delen av utbredningsområdet lever den emellertid solitärt.[6] Honan gräver ut en underjordisk kammare med upp till 9 larvceller, var och en med ett ägg och näring i form av pollen och nektar.[7]
Det händer att blodbiet glasblodbi snyltar på boet.[7]
Honan kan bli två år gammal, och kan i sociala samhällen övervintra en andra gång tillsammans med honorna från första kullen.[6]
Svartsmalbiet finns från Sydeuropa till norra Finland, västerut från England via Ryssland till Kaukasus och Kina.[8]
I Sverige finns arten i hela landet utom i utpräglade slättbygder och norra Norrlands fjällvärld.[6]
I Finland finns den i hela landet från Åland och sydkusten till norra Lappland, men den är vanligare i söder.[9]
Globalt är arten klassificerad som livskraftig (LC) av IUCN, och inga hot är registrerade. Även i Sverige[6] och Finland[9] är den klassificerad som livskraftig.
|