Svenskt Näringsliv

Den här artikeln handlar om arbetsgivarorganisationen. För generell information om näringslivet i Sverige, se Sveriges näringsliv.
Svenskt Näringsliv
Bildadmars 2001
Nummer802000-1858
Typarbetsgivarorganisation
Syfte/fokusföreträda medlemsföretagen
SäteStockholm, Sverige
Officiella språksvenska
Budget795 miljoner SEK
Webbplatswww.svensktnaringsliv.se

Svenskt Näringsliv är en svensk arbetsgivarorganisation som företräder privata företag i Sverige.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Svenskt Näringsliv är en näringslivsorganisation som företräder företag i Sverige. Organisationen bildades i mars 2001 genom en sammanslagning av Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen, i sin tur bildade 1910 respektive 1902.

Svenskt Näringsliv har ca 60 000 medlemsföretag samlade i 50 medlemsorganisationer. De enskilda företagen är medlemmar i medlemsorganisationer – arbetsgivareförbund och branschföreningar.[källa behövs] Några medlemsorganisationer förenar arbetsgivar- och branschrollen.

Organisationens främsta mål är att "vinna hjärnor och hjärtan för marknadsekonomin och övertyga om företagens avgörande roll för välståndet"[1], och budgeten låg år 2017 på 795 miljoner kronor.[2] Svenskt Näringslivs mission är att skapa ett bättre företagsklimat i Sverige och att ge sina medlemmar stöd och service i frågor som rör arbetsgivarskap.

Svenskt Näringsliv syftar till att driva frågor som är gemensamma för alla företag, till exempel skatter, arbetsrätt, utbildning och infrastruktur. Medlemsorganisationerna driver branschspecifika frågor samt informerar, utbildar och ger råd direkt till medlemsföretagen. De medlemsorganisationer som är arbetsgivarförbund ger råd i arbetsgivarfrågor och förhandlar om kollektivavtal med fackliga organisationer.[källa behövs] Svenskt Näringsliv arbetar för att påverka politiken och opinionen i frågor som rör företagsklimatet. Organisationen gör detta genom att ta fram förslag på marknadsliberala reformer, delta i remissförfaranden och föra dialog med politiker och andra beslutsfattare.

Den 4 december 2020 tecknade PTK, Kommunal, IF Metall och Svenskt Näringsliv (SN) ett nytt huvudavtal om förändrat anställningsskydd (turordningsregler mm) samt utökade möjligheter till kompetensutveckling och omställning.[3]

Huvudkontoret finns i Näringslivets hus på Östermalm i Stockholm. Organisationen har också 21 regionala kontor i Sverige och ett kontor i Bryssel. Svenskt Näringsliv är medlem i den europeiska näringslivsorganisationen Business Europe.[källa behövs]

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Svenskt Näringsliv har kritiserats för att vara en lobbyorganisation som främjar företagens intressen på bekostnad av andra samhällsgrupper, exempelvis småföretag eller fackliga organisationer. Organisationen har också kritiserats för att ha en för homogen medlemsbas och för att inte representera alla företag i Sverige exempelvis genom att framföra högerekonomiska ståndpunkter präglade av marknadsliberal ideologi snarare än objektiva näringslivsintressen.

Ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Organisationens logotyp, 2012.

Verkställande direktörer

[redigera | redigera wikitext]

Medlemsorganisationer

[redigera | redigera wikitext]

Verksamhet finansierad av Svenskt Näringsliv[6]

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Årsredovisning 2016”. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/arsredovisning_2016_webbpdf_673384.html/BINARY/Arsredovisning_2016_Webb.pdf. Läst 24 april 2020. 
  2. ^ ”Årsredovisning 2018”. https://www.svensktnaringsliv.se/om_oss/verksamhetsberattelse-och-arsredovisning/svenskt-naringslivs-arsredovisning-2018_1135093.html. Läst 24 april 2020. 
  3. ^ Kjellberg, Anders (2021) Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal. Stockholm: Arena Idé. ISBN 978-91-985543-0-4, sid. 14-38
  4. ^ ”Ny ordförande för Svenskt Näringsliv”. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/om_oss/ny-ordforande-for-svenskt-naringsliv_1007812.html. Läst 7 juni 2022. 
  5. ^ [a b] ”Jacob Wallenberg: ”Ett starkt Sverige kräver ett starkt näringsliv””. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/om_oss/jacob-wallenberg-ett-starkt-sverige-kraver-ett-starkt-naringsliv_1185702.html. Läst 7 juni 2022. 
  6. ^ [a b] ”Årsredovisning 2017”. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/gx922c_sn_arsredovisning-2017-webbpdf_1125905.html/BINARY/SN_%C3%85rsredovisning%202017%20Webb.pdf. Läst 24 april 2020. 
  7. ^ ”Finansiering”. Timbro. Arkiverad från originalet den 30 september 2020. https://web.archive.org/web/20200930082326/https://timbro.se/om-oss/stiftelsen-fritt-naringsliv/. Läst 24 april 2020. 
  8. ^ Söderström, Jan (9 april 2018). ””Fakta” från Svenskt Näringsliv”. Aktuellt i Politiken. https://aip.nu/2018/04/09/fakta-fran-svenskt-naringsliv/. Läst 4 juni 2020. 
  9. ^ ”Expert sågar lobbyisternas trollsidor”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/p6b9yo. Läst 24 april 2020. 
  10. ^ ”Svenskt Näringslivs grova trollkampanj mot de rödgröna”. Dagens ETC. 10 september 2022. https://www.etc.se/inrikes/svenskt-naeringslivs-grova-trollkampanj-mot-de-roedgroena. Läst 23 september 2023. 
  11. ^ ”Näringslivets hemliga uppvaktning av SD”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/naringslivets-hemliga-uppvaktning-av-sd/. Läst 24 april 2020. 
  12. ^ [a b c d] Sverker Lindström (7 april 2010). ”Makten över samhällsidéerna: En granskning av svenska tankesmedjor”. Arena Idé. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]