Såra det kinesiska folkets känslor

Folkrepubliken Kinas utrikesdepartement.

"Såra det kinesiska folkets känslor" (kinesiska: 伤害中国人民的感情?, pinyin: shānghài Zhōngguó rénmín de gǎnqíng) är en politisk slogan som används av Folkrepubliken Kinas utrikesdepartement, samt statliga medieorganisationer som Folkets Dagblad,[1] China Daily,[2] Nya Kina[3] och Global Times,[4] för att uttrycka missnöje med eller fördoma ord, handlingar eller policy hos en person, organisation eller regering som upplevs vara motsatt Kina, genom att antagandet av en argumentum ad populum-position mot det anklagade eller fördömda målet.[5][6][7][8][9] Alternativa former av denna slogan är "såra känslorna hos 1,3 miljarder människor"[3][FN 1] (伤害13亿人民感情) och "såra den kinesiska rasens känslor" (伤害中华民族的感情).[10][11]

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Frasen användes först i Folkets Dagblad 1959, där den användes för att kritisera Indien efter en gränsdispyt.[1] Följande årtionden har frasen ofta blivit använd för att uttrycka den kinesiska regeringens missnöje via dess olika kommunikationskanaler. De som blir anklagade för att ha "sårat det kinesiska folkets känslor" är allt från regeringar och internationella organisationer[12] till företag som biltillverkare[1] och celebriteter.[13][14][15]

Analys

[redigera | redigera wikitext]
Frekvensen som frasen "såra det kinesiska folkets känslor" förekommer i Folkets Dagblad artiklar per år.[16]

En studie gjord av David Bandurski som en del av China Media Project vid University of Hong Kong valde ut 143 stickprov av frasen från artiklar som Folkets Dagblad publicerade mellan 1959 och 2015; från dessa stickprov var Japan oftast anklagat för att "såra det kinesiska folkets känslor" med 51 omnämningar, medan USA var på andraplats med 35 omnämningar. När det gäller specifika frågor som fördömdes med frasen var 28 i relation till Taiwans politiska status medan debatten om Tibets suveränitet fördömdes med frasen 12 gånger.[6]

En artikel i Time Magazine publicerad i december 2008 använde en informell statistisk undersökning för att analysera hur ofta frasen förekom i Folkets Dagblads publiceringar, och påvisade att under en period mellan 1946 och 2006 förekom över 100 artiklar som anklagade ett mål som hade "sårat det kinesiska folkets känslor".[17] Global Times publicerande en analys i juni 2015, som konstaterade att Folkets Dagblad publicerat 237 artiklar mellan 15 maj 1946 och 1 maj 2015 som anklagade 29 olika länder för att ha sårat det kinesiska folkets känslor. Av dessa var 9 riktade mot Indien, 16 mot Frankrike, 62 mot USA och 96 mot Japan.[18]

Horng-luen Wang (汪宏倫, Wāng Hónglún), biträdande forskare vid Academia Sinicas Sociologiska Institut i Taiwan upptäckte att det fanns 319 fall av att ha "sårat det kinesiska folkets känslor" i Folkets Dagblad mellan 1949 och 2013, baserat på data från Folkets Dagblads databas.[16]

Historiska händelser

[redigera | redigera wikitext]

USA

[redigera | redigera wikitext]
Barack Obama, George W. Bush, Bill Clinton.

Presidenterna Bill Clinton,[19] George W. Bush[20] och Barack Obama[21][22] har alla blivit anklagade av Kinas utrikesministrar eller utrikesdepartements talespersoner för att ha "sårat det kinesiska folkets känslor" i samband med deras respektive möten med Tenzin Gyatso.

Vatikanen

[redigera | redigera wikitext]

Den 1 oktober 2000 kanoniserade påve Johannes Paulus II 120 missionärer och anhängare som dog i Kina under Qingdynastins och Republiken Kinas era. Som svar skrev Folkets Dagblad att detta "grovt sårade den kinesiska rasens känslor och var en allvarlig provokation mot Kinas 1,2 miljarder starka befolkning".[10] Kinas utrikesdepartement uttalade att Vatikanen "allvarligt sårat det kinesiska folkets känslor och nationen Kinas värdighet".[23]

Europa

[redigera | redigera wikitext]

När Svenska Akademien gav Nobelpriset i litteratur till Gao Xingjian år 2000, skrev Folkets Dagblad att den "regressiva handlingen" "grovt sårade den kinesiska rasens känslor, och var en allvarlig provokation för Kinas 1,2 miljarder invånare".[11]

Den 23 oktober 2008 tilldelade Europaparlamentet Sacharovpriset för tankefrihet till den sociala aktivisten Hu Jia. Innan tillkännagivandet hade Kina satt starkt tryck på Europaparlamentet för att förhindra att Hu Jia vann priset, genom att den kinesiska ambassadören i Europeiska Unionen, Song Zhe (宋哲), skrev ett varningsbrev till Europaparlamentets talman, som konstaterade att skulle Hu Jia få priset så skulle det allvarligt skada Sino-Europeiska relationer och "såra det kinesiska folkets känslor".[24][25][26]

Mexiko

[redigera | redigera wikitext]
Kinesiska utrikesdepartementets talesperson Ma Zhaoxu.

Den 9 september 2011 mötte den mexikanska presidenten Felipe Calderón den 14:e Dalai Lama, och 10 september gav kinesiska utrikesdepartementets talesperson Ma Zhaoxu (马朝旭) ett officiellt uttalande som sa att Kina uttryckte starkt missnöje och motstånd mot mötet, och att mötet "sårade det kinesiska folkets känslor".[27]

Japan

[redigera | redigera wikitext]

Den 15 september 2012, efter att Japans regering nationaliserade kontrollen över tre av de privatägda öarna i ögruppen Senkakuöarna, konstaterade Nya Kina att den handlingen "sårar känslorna hos 1,3 miljarder kineser".[3]

Hongkong

[redigera | redigera wikitext]

Den 3 augusti 2019, under Demonstrationerna i Hongkong 2019, halade en okänd demonstrant den kinesiska flaggan vid Tsim Sha Tsui (尖沙咀) och kastade den i havet.[28] Kontoret för affärer mellan Hongkong och Macau (Hong Kong and Macau Affairs Office) gav ett uttalande som fördömde "extremistiska radikaler som allvarligt har kränkt Folkrepubliken Kinas Nationella Flagglag.. som flagrant förolämpar landets värdighet, som lättfärdigt trampar på principen Ett land, två system, och djupt kränker det kinesiska folkets känslor".[28][2]

Australien

[redigera | redigera wikitext]

Den 26 augusti 2020 uttryckte Kinas biträdande ambassadör i Australien, Wang Xining (王晰宁[29]), att Australiens medförslag för en oberoende undersökning av orsakerna till Coronaviruspandemin 2019–2021 "sårar det kinesiska folkets känslor" under hans tal till Australiens Nationella Pressklubb.[30][31]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Det exakta antalet varierar mellan 1,2[10][11] till 1,4 miljarder[2] människor.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] ”‘Hurting the feelings of the Chinese people’ is just a way of registering state displeasure” (på engelska). Hong Kong Free Press. 16 februari 2018. Arkiverad från originalet den 16 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180216040619/https://hongkongfp.com/2018/02/16/hurting-feelings-chinese-people-way-registering-state-displeasure/. 
  2. ^ [a b c] ”Tung: Desecration of national flags hurts feelings of 1.4b people” (på engelska). China Daily. 24 september 2019. Arkiverad från originalet den 18 november 2019. https://web.archive.org/web/20191118164541/https://www.chinadaily.com.cn/a/201909/24/WS5d8986b2a310cf3e3556d233.html. 
  3. ^ [a b c] ”日方“购岛”伤害13亿中国人民感情” (på kinesiska). NetEase, Jiangxi Daily. 15 september 2012. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202221100/http://news.163.com/12/0915/01/8BDGACSN00014AED.html. 
  4. ^ Zhong Sheng (28 april 2020). ”Provocation to human civilization must be rejected” (på engelska). Global Times. Arkiverad från originalet den 6 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200506224044/https://www.globaltimes.cn/content/1186991.shtml. 
  5. ^ ”李肇星:日本领导人不应再做伤害中国人民感情的事” (på kinesiska). Folkets Dagblad. 7 mars 2006. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20061029221051/http://politics.people.com.cn/GB/1026/4174516.html. 
  6. ^ [a b] Bandurski, David (29 januari 2016). ”Hurting the feelings of the “Zhao family”” (på engelska). China Media Project, University of Hong Kong. Arkiverad från originalet den 4 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160204101225/http://cmp.hku.hk/2016/01/29/39625/. 
  7. ^ ”中国留学生“玻璃心”缘何而来？” (på kinesiska). Deutsche Welle. 9 september 2017. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171015051700/http://www.dw.com/zh/%E4%B8%AD%E5%9B%BD%E7%95%99%E5%AD%A6%E7%94%9F%E7%8E%BB%E7%92%83%E5%BF%83%E7%BC%98%E4%BD%95%E8%80%8C%E6%9D%A5/a-40428293?&zhongwen=simp. 
  8. ^ Bandurski, David (29 januari 2016). ”Why so sensitive? A complete history of China’s ‘hurt feelings’” (på engelska). Hong Kong Free Press. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160129154459/https://hongkongfp.com/2016/01/29/why-so-sensitive-a-complete-history-of-chinas-hurt-feelings/. 
  9. ^ Keith B. Richburg (22 februari 2018). ”China's hard power and hurt feelings” (på engelska). Nikkei Asian Review. Arkiverad från originalet den 8 april 2018. https://web.archive.org/web/20180408082322/https://asia.nikkei.com/Politics/China-s-hard-power-and-hurt-feelings. 
  10. ^ [a b c] ”梵蒂冈“封圣”是对中国人民的严重挑衅” (på kinesiska). Folkets Dagblad. 3 oktober 2000. Arkiverad från originalet den 23 november 2015. https://web.archive.org/web/20151123045907/http://www.people.com.cn/GB/channel1/10/20001003/258208.html. 
  11. ^ [a b c] ”《人民日報》評論員文章” (på kinesiska). Folkets Dagblad. 13 oktober 2000. Arkiverad från originalet den 3 september 2020. https://web.archive.org/web/20200903122829/https://m.renminbao.com/rmb/articles/2000/10/13/4414mb.html. 
  12. ^ ”China says unity at stake over Tibet” (på engelska). Reuters. 12 april 2008. Arkiverad från originalet den 3 september 2020. https://archive.today/20200903151115/https://www.reuters.com/article/idINIndia-33003820080412. Läst 28 september 2020. 
  13. ^ ”China Hurt by Bjork” (på engelska). The New York Times. 8 mars 2008. Arkiverad från originalet den 27 maj 2012. https://archive.today/20120527054416/http://www.nytimes.com/2008/03/08/arts/08arts-CHINAHURTBYB_BRF.html?_r=2&ref=arts. Läst 28 september 2020. 
  14. ^ ”People in China don’t quite know why they are boycotting Arsenal player Mesut Özil” (på engelska). Quartz. 16 december 2019. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200817060536/https://qz.com/1769073/china-censors-remarks-made-by-arsenals-mesut-ozil-on-uyghurs/. Läst 28 september 2020. 
  15. ^ ”Angelina Jolie Hurts the Feelings of the Chinese People” (på engelska). The Wall Street Journal. 10 juni 2014. Arkiverad från originalet den 28 september 2020. https://web.archive.org/web/20200928082921/https://www.wsj.com/articles/BL-CJB-22625. Läst 28 september 2020. 
  16. ^ [a b] 汪宏倫 (2014). ”理解當代中國民族主義：制度、情感結構與認識框架” (på kinesiska). 文化研究 (19): sid. 189-250. https://www.ios.sinica.edu.tw/people/personal/hlwang/2014_%E7%90%86%E8%A7%A3%E7%95%B6%E4%BB%A3%E4%B8%AD%E5%9C%8B%E6%B0%91%E6%97%8F%E4%B8%BB%E7%BE%A9(%E6%96%87%E5%8C%96%E7%A0%94%E7%A9%B6%20Ver.).pdf. 
  17. ^ ”Hurt Feelings? Blame Deng Xiaoping” (på engelska). Time. 11 november 2008. Arkiverad från originalet den 4 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160604113322/http://world.time.com/2008/12/11/hurt-feelings-blame-deng-xiaoping/. 
  18. ^ ”揭秘：是谁“伤害了中国人民的感情”？” (på kinesiska). Global Times. 5 juni 2015. Arkiverad från originalet den 29 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160529140849/http://history.huanqiu.com/relation/2015-06/6606997.html. 
  19. ^ ”Dalai Diplomacy” (på engelska). Wired. 5 november 1998. Arkiverad från originalet den 3 september 2020. https://web.archive.org/web/20200903151228/https://www.wired.com/1998/11/dalai-diplomacy/. 
  20. ^ ”'Bush must cancel meet with Dalai'” (på engelska). Hindustan Times. 16 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 3 september 2020. https://web.archive.org/web/20200903151511/https://www.hindustantimes.com/world/bush-must-cancel-meet-with-dalai/story-eQCcCQ9RjQmsrhHi6R3YfJ.html. 
  21. ^ ”China lodges solemn representations on Obama-Dalai meeting” (på engelska). Nya Kina. 17 juli 2011. Arkiverad från originalet den 19 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110719121638/http://news.xinhuanet.com/english2010/china/2011-07/17/c_13989715.htm. 
  22. ^ ”Why the US has nothing to fear from China’s warnings about the Dalai Lama” (på engelska). Quartz. 21 februari 2014. Arkiverad från originalet den 2 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140302222037/https://qz.com/179608/dalai-lama-china-white-house/. 
  23. ^ ”中国外交部发表声明强烈抗议梵蒂冈“封圣”” (på kinesiska). Folkrepubliken Kinas utrikesdepartement. 7 november 2000. Arkiverad från originalet den 3 september 2020. https://web.archive.org/web/20200903122913/https://www.fmprc.gov.cn/web/ziliao_674904/1179_674909/t4728.shtml. 
  24. ^ ”Sakharov Prize 2008 awarded to Hu Jia” (på engelska). Europaparlamentet. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081026104922/http://www.europarl.europa.eu/news/public/story_page/015-39965-294-10-43-902-20081020STO39964-2008-20-10-2008/default_en.htm. 
  25. ^ ”欧洲议会授予胡佳人权奖” (på kinesiska). The Wall Street Journal. 23 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 19 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090119174657/http://chinese.wsj.com/gb/20081023/chj182441.asp. 
  26. ^ ”外交部发言人秦刚就欧洲议会授予胡嘉“萨哈罗夫奖”答记者问” (på kinesiska). Folkrepubliken Kinas utrikesdepartement. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081030065655/http://www.fmprc.gov.cn/chn/xwfw/fyrth/t472306.htm. 
  27. ^ ”外交部发言人马朝旭就墨西哥总统卡尔德龙会见达赖事发表谈话” (på kinesiska). Folkrepubliken Kinas utrikesdepartement. 10 september 2011. Arkiverad från originalet den 30 september 2011. https://web.archive.org/web/20110930050429/http://www.fmprc.gov.cn/chn/gxh/tyb/fyrbt/t857904.htm. 
  28. ^ [a b] ”【旺角遊行】港澳辦、中聯辦譴責：極端激進分子侮辱國旗必須嚴懲” (på kinesiska). 香港01. 4 augusti 2019. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201009194017/https://www.hk01.com/%E5%8D%B3%E6%99%82%E4%B8%AD%E5%9C%8B/359977/%E6%97%BA%E8%A7%92%E9%81%8A%E8%A1%8C-%E6%B8%AF%E6%BE%B3%E8%BE%A6-%E4%B8%AD%E8%81%AF%E8%BE%A6%E8%AD%B4%E8%B2%AC-%E6%A5%B5%E7%AB%AF%E6%BF%80%E9%80%B2%E5%88%86%E5%AD%90%E4%BE%AE%E8%BE%B1%E5%9C%8B%E6%97%97%E5%BF%85%E9%A0%88%E5%9A%B4%E6%87%B2. Läst 28 september 2020. 
  29. ^ ”中国公使王晰宁：澳洲缺乏礼貌 伤害了中国人民的感情” (på kinesiska). Australian Broadcasting Corporation. 26 augusti 2020. Arkiverad från originalet den 9 november 2020. https://archive.today/20201109095912/https://www.abc.net.au/chinese/2020-08-26/diplomat-wang-xining-rare-address-australia-china-relations/12597330. Läst 9 november 2020. 
  30. ^ ”Australia 'hurt the feelings' of China with calls for coronavirus investigation, senior diplomat says” (på engelska). Australian Broadcasting Corporation. 26 augusti 2020. Arkiverad från originalet den 28 september 2020. https://archive.today/20200928174608/https://www.abc.net.au/news/2020-08-26/senior-chinese-diplomat-addresses-australia-coronavirus-tensions/12596602. Läst 28 september 2020. 
  31. ^ ”Coronavirus inquiry ‘unfair’: Chinese diplomat” (på engelska). The Australian. 26 augusti 2020. Arkiverad från originalet den 29 september 2020. https://archive.today/20200929015844/https://www.theaustralian.com.au/news/latest-news/coronavirus-inquiry-unfair-chinese-diplomat/news-story/c8de0dd11474801f02222a349778d40f. Läst 28 september 2020.