Tomas Eneroth
| Tomas Eneroth | |
_(cropped).jpg) Tomas Eneroth 2017.
| |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 18 oktober 2022[1] | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
|---|---|
| Företrädare | Karin Enström |
| Tid i befattningen 27 juli 2017–18 oktober 2022 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Stefan Löfven Magdalena Andersson |
| Företrädare | Anna Johansson |
| Efterträdare | Andreas Carlson |
| Tid i befattningen 5 november 2002[2]–1 oktober 2006[3] | |
| Företrädare | Berit Andnor[4] |
| Efterträdare | Gunnar Axén[5] |
| Mandatperiod 1994–1998 1998–2002 2002–2006 2006–2010 2010–2014 2014–2018 2018–2022 2022–2026 | |
| Valkrets | Kronobergs län[6] |
| Uppdrag i riksdagen | |
Aktuella uppdrag[3]
ordinarie ledamot
vice ordförande i riksbanksfullmäktige (2022–) ersättare i riksdagsstyrelsen (2022–) ledamot i utrikesutskottet (2022–) Tidigare uppdrag[3]
gruppledare (2014–2017)
ordförande i riksdagens valberedning (2014–2017) ordförande i socialförsäkringsutskottet (2002–2006) vice ordförande i näringsutskottet (2008–2010) vice ordförande i socialförsäkringsutskottet (2006–2008, 2010–2014) ledamot i riksdagsstyrelsen (2014–2017) ledamot i krigsdelegationen (2006–2017) ledamot i näringsutskottet (2008) ledamot i riksbanksfullmäktige (2022) ledamot i riksdagens valberedning (2014) ledamot i socialförsäkringsutskottet (2002, 2010) ledamot i utbildningsutskottet (1994–2002) ledamot i utrikesnämnden (2014–2017) suppleant i Nordiska rådets svenska delegation suppleant i OSSE-delegationen suppleant i riksbanksfullmäktige suppleant i riksdagens valberedning suppleant i socialförsäkringsutskottet | |
| Ordförande i | |
| riksdagens valberedning (2014–2017)[3] socialförsäkringsutskottet (2002–2006)[3] | |
| Född | 4 december 1966 Tumbo församling, Södermanlands län |
| Politiskt parti | Socialdemokratiska arbetarepartiet |
| Yrke | metallarbetare |
| Webbplats | Socialdemokraterna - Tomas Eneroth |
Karl Tomas Eneroth, född 4 december 1966 i Tumbo församling i Södermanlands län,[7] är en svensk politiker (socialdemokrat), som sedan 1994 är riksdagsledamot. Han var mellan 27 juli 2017 och 18 oktober 2022 Sveriges infrastrukturminister.[8] Han är far till Jesper Eneroth.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tomas Eneroth är son till kantorn Bengt Eneroth och läraren Anna-Lisa Abelsson.[9] Han är till yrket metallarbetare, men har även bedrivit studier vid högskolan i Växjö inom statsvetenskap och sociologi.
Han var ordförande för SSU Kronoberg 1988–1990 och satt i SSU:s förbundsstyrelse 1990–1993.[3] Han lanserade under tiden i SSU begreppet egenmakt[10] och utkom 1993, i anslutning till den socialdemokratiska partikongressen, med boken Egenmakt och social ekonomi .
Riksdagsledamot
[redigera | redigera wikitext]Eneroth blev invald i Sveriges riksdag i valet 1994.[3] Han var ledamot i Utbildningsutskottet 1994–2002. Han var även politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet 1996–2002 och vikarierande statssekreterare på samma departement under 1999. Eneroth var också ordförande i den statliga utredning som genomförde en översyn av läroplanerna som styrinstrument 2001.
Han var ordförande i Socialförsäkringsutskottet 2002-2006, och blev efter valet 2006 vice ordförande i samma utskott. Han efterträdde i februari 2008 Thomas Östros som Socialdemokraternas näringspolitiske talesman och blev samtidigt vice ordförande för Näringsutskottet. Efter riksdagsvalet 2010 blev han åter vice ordförande för Socialförsäkringsutskottet. Han har varit ledamot i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen samt i pensionsgruppen som hanterar den blocköverskridande pensionsöverenskommelsen. Han har också varit ledamot av krigsdelegationen.
Efter valet 2014 efterträdde Eneroth Mikael Damberg som gruppledare för den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Han hade uppdraget tills han blev statsråd 2017.
I oktober 2022 berättade Eneroth att han avser att lämna riksdagen under mandatperioden 2022–2026.[11]
Infrastrukturminister
[redigera | redigera wikitext]Med koppling till IT-skandalen på Transportstyrelsen sade Alliansens fyra partiledare den 26 juli 2017 att de avsåg väcka misstroendeförklaring mot bland andra infrastrukturminister Anna Johansson. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson meddelade att även de stödde misstroendeförklaringarna. Den 27 juli höll statsminister Stefan Löfven presskonferens där han bland annat meddelade att Eneroth ersätter Johansson som infrastrukturminister.[12] I samband med att regeringen Löfven II tillträdde 21 januari 2019 fick Eneroth förnyat förtroende som infrastrukturminister. Man inrättade även ett nytt departement, infrastrukturdepartementet, som Eneroth blev chef över.[13] Eneroth behöll ministerposten även i regeringen Andersson, som tillträdde 2021, och satt fram till att en borgerlig regering tog över efter valet 2022.
Partiuppdrag
[redigera | redigera wikitext]Eneroth var ordförande i Kronobergs socialdemokratiska partidistrikt 2000–2009.[3] Han blev 2001 invald i Socialdemokraternas partistyrelse[3] och sitter sedan partikongressen 2009 som suppleant i verkställande utskottet (VU).[14] Under våren 2011 nämndes Eneroth som kandidat till partiledare för Socialdemokraterna i ett flertal medier.[15] Han har senare sagt att det även 2012 "var nära" att han blev partiledare efter Håkan Juholts avgång.[11]
Övriga uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Eneroth var ledamot i Kronobergs landstingsfullmäktige fram till valet 1994. Har var då ledamot i Centrallasarettets styrelse. Eneroth var också ledamot i Försäkringskassans styrelse i Kronobergs län och ledamot i Försäkringskassans Socialförsäkringsnämnd fram till valet 1994. Eneroth var fram till valet 2006 också ledamot i Videum AB, ett kommunalt fastighetsbolag med uppgift att äga och förvalta fastigheter på universitetsområdet i Växjö. Videum AB förvaltar fastigheter åt Växjö universitet, men ansvarar också för Videum Science Park som erbjuder affärslokaler och service åt företag som utvecklas i anslutning till Växjö Universitet.
Utöver ovan nämnda uppdrag som ordförande i Läroplansöversynen har också Eneroth deltagit i ett flertal andra statliga utredningar. Pliktutredningen, som avslutades 1993 och föreslog förändrad värn- och civilplikt. Studiestödsutredningen (SOU 1996:90) som föreslog ett nytt studiestödssystem. Datalagskommittén (SOU 1997:39), vars uppgift var att föreslå vägar att implementera EG:s datalagsdirektiv i svensk lagstiftning. FUNKIS-utredningen, som föreslog hur utbildningsväsendet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska utvecklas vidare.
Eneroth var fram till mars 2009 styrelseordförande i Competensgruppen, ett företag som i februari 2009 förvärvade det privata arbetsförmedlingsföretaget KFG (Kompetens- och Förändringsgruppen)[16] vilket kritiserats i media för brister i verksamheten.[17] Eneroth sa, efter att denna kritik mot KFG framkommit i början av april 2009, att Competensgruppen inte hade funnit några brister då de gått igenom KFG:s verksamhet inför förvärvet.[16] Han har tidigare även varit ordförande i Lernia under fem år och ledamot i styrelsen för Sveriges nätuniversitet under de första åren då Nätuniversitetet startades.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Manell, Johan (26 september 2022). ”Hon blir ålderspresident, men se tar Eneroth över”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/hon-blir-aalderspresident-men-sen-tar-eneroth-over. Läst 26 september 2022.
- ^ Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:13 Torsdagen den 7 november (§ 3), Sveriges riksdag. Läst 21 maj 2023.
- ^ [a b c d e f g h i] ”Tomas Eneroth (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Tomas-Eneroth_d7c31fc6-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 21 maj 2023.
- ^ ”Berit Andnor (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Berit-Andnor_d7c31d0b-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 21 maj 2023.
- ^ ”Gunnar Axén (M)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Gunnar-Axen_d7c32585-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 21 maj 2023.
- ^ Eneroth är invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag för Kronobergs läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 1994/95:1 (§ 2), 1998/99:1 (§ 2), 2002/03:1 (§ 2), 2006/07:1 (§ 2), 2010/11:1 (§ 2), 2014/15:1 (§ 2), 2018/19:1 (§ 2) och 2022/23:1 (§ 2).
- ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
- ^ ”Så blir den nya regeringen”. Dagens industri. 27 juli 2017. http://www.di.se/nyheter/sa-blir-den-nya-regeringen/. Läst 27 juli 2017.
- ^ ”Tomas Eneroth (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/tomas-eneroth_d7c31fc6-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55. Läst 24 januari 2019.
- ^ Hennel, Lena (26 februari 2011). ”Doldis som inte alltid gått i takt”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/7d196f0c-9faf-35b5-b4c9-8a80fec69a1d/doldis-som-inte-alltid-gatt-i-takt. Läst 21 maj 2024.
- ^ [a b] Olsson, Hans (1 oktober 2022). ”S-veteranen: Därför lämnar jag riksdagen”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/s-veteranen-darfor-lamnar-jag-riksdagen/. Läst 21 maj 2024.
- ^ Gustafson, Linnea & Hedenmo, Fanny (27 juli 2017). "Här är Löfvens nya regering – Ygeman och Johansson får gå". SVT. Läst 27 juli 2017.
- ^ ”Anders Ygeman tillbaka i Stefan Löfvens regering”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/kaoGWB. Läst 24 januari 2019.
- ^ Gustavsson, Lena (30 oktober 2009). ”Eneroth invald som suppleant”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/3203883. Läst 21 maj 2024.
- ^ Knutson, Mats (16 februari 2011). ”SVT:s Mats Knutson erfar: Eneroth favorit i S-valet”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-s-mats-knutson-erfar-eneroth-favorit-i-s-valet. Läst 21 maj 2024.
- ^ [a b] Vikström, Linda: S-riksdagsman hoppar av uppdrag på kontroversiell post Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., Affärsvärlden, 2009-04-09
- ^ Alsgren, Jonas & Tiberg, Ann: Brister i privat jobbförmedling, Nyheterna.se, 2009-04-07
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Tomas Eneroth på Sveriges riksdags webbplats
- Socialdemokraternas webbplats om Tomas Eneroth
- Intervju med Tomas Eneroth
|