| Ålbrosme | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Abborrartade fiskar Perciformes |
| Familj | Tånglakefiskar Zoarcidae |
| Släkte | Lycodes |
| Art | Ålbrosme L. gracilis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lycodes gracilis | |
| Auktor | Sars, 1867 |
| Synonymer | |
|
Lycodes vahli Knipowitsch, 1906[1] Lycodes lugubris Lütken, 1880[1] Lycodes vahli Sars, 1867[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ålbrosme[3] (Lycodes gracilis)[1] är en fiskart som beskrevs av Sars, 1867. Arten ingår i släktet Lycodes och familjen tånglakefiskar.[4][5][6]
Ålbrosme kategoriserades länge som samma art som Vahls ålbrosme (Lycodes vahlii), men skiljer sig främst genom att ha färre ryggkotor, 98–111 mot 114–122 stycken.[3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Arten förekommer från Skagerrak och vidare norrut längs norska kusten till Svalbard, Island och östra Grönland. I Sverige förekommer den i djupare havsområden längs Bohuskusten.[3]
Ålbrosmen mäter cirka 30 cm, har mycket stort huvud, mycket små bukfenor och stora bröstfenor. Vidare har den sammanhängande rygg-, stjärt- och analfena. Paret med svarta fläckar framtill på ryggfenan är karakteristiska för ålbrosme.[3]
Ålbrosme lever marint på mjukbottnar. den uppträder på mellan 170 och 365 meters djup vid vattentemperaturer mellan två och sex grader Celsius.[3] Den lever av havsborstmaskar, musslor, kräftdjur och andra bottenlevande djur. Honan lägger på botten 100–150 orangefärgade ägg, som mäter 5,2–6 mm i diameter.[3]
|