63 Andromedae | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Andromeda |
Rektascension | 02t 20m 58,21s[1] |
Deklination | +50° 09′ 05,3″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,59[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | B9 VpSi[3] |
B–V | +0,089[1] |
Variabeltyp | Roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -0,30 ± 2,8[4] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: 39,389 ± 0,243[5] mas/år Dek.: -31,197 ± 0,210[5] mas/år |
Parallax () | 7,8991 ± 0,1090[5] |
Avstånd | 413 ± 6 lå (127 ± 2 pc) |
Absolut magnitud () | 0,26[6] |
Detaljer | |
Massa | 3,07 ± 0,14[6] M☉ |
Radie | 2,4 ± 0,3[6] R☉ |
Luminositet | 110[6] L☉ |
Temperatur | 11 967[6] K |
Andra beteckningar | |
PZ And, BD+49 640, HD 14392, HIP 10944, HR 682, NSV 790, SAO 37960. |
63 Andromedae (63 And), som är stjärnans Flamsteedbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Andromeda. Stjärnan har också variabelbeteckningen PZ Andromedae. Den har en skenbar magnitud på ca 5,59[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,9[5] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 413 ljusår (ca 127 parsek) från solen.
63 Andromedae är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B9 VpSi,[3] vilket anger att den är en kemiskt ovanlig stjärna med onormalt starka linjer av kisel i spektret. Även om den har spektraltyp B är denna stjärna känd som en Ap-stjärna, en klass av stjärnor med mycket starka spektrallinjer av vissa tunga element och starkt magnetfält. De kemiska särdragen orsakas av skiktning i atmosfären på grund av långsam rotation.[7] Stjärnan har en massa som är ca 3[6] gånger solens massa, en radie som är ca 2,4[6] gånger större än solens och utsänder ca 110[6] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 12 000 K.[6]
63 Andromedae varierar i magnitud med ca 0,05 enheter med en period av 4,189 dygn, vilket antas bero på dess rotation. Denna typ av variabel stjärna är känd som en Alfa2 Canum Venaticorum-variabel efter den första stjärnan som studerades.[2]