Axel Ringvall

Axel Ringvall
Axel Ringvall som Greve Lothar i En valsdröm på Oscarsteatern 1908.
Axel Ringvall som Greve Lothar i En valsdröm på Oscarsteatern 1908.
FöddAxel Wilhelm Ringvall
17 augusti 1860
Stockholm
Död21 december 1927 (67 år)
Stockholm
Aktiva år1880-1927
MakaBertha Wallin
(1883-1927)
IMDb SFDb

Axel Wilhelm Ringvall, född den 17 augusti 1860 i Stockholm, död den 21 december 1927 i samma stad,[1] var en svensk skådespelare, revyartist och operettsångare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Ringvall scendebuterade i Uppsala 1880 hos det Fröbergska sällskapet i rollen som Briquet i Nya garnisonen eller Sju flickor i uniform och blev kvar hos Fröberg till 1882. Därefter i roller på Tivoli i Kristiania, på Djurgårdsteatern och Södra Teatern. Från hösten 1884 och fram till våren 1887 var han fast engagerad hos Frithiof Carlbergs operettsällskap i en säsong för att sedan flytta till "Murre" Fröbergs sällskap. Där stannade han till våren 1894.

Till sist hamnade han 1898 hos Albert Ranft och där blev han den komiska operettbegåvningen, inte minst på Oscarsteatern, allt ifrån dess öppnande 1906. Berömda roller var Pomasrel i Kyska Susanna 1911 och Inmari i Geishan 1913. Han lyckades också klara övergången till moderna operetter och spelade Baron Zeta i Glada änkan 1907 och Couder i Dollarprinsessan 1910. Under sju somrar var han ledare för Brunnshusteatern i Helsingfors och i tre somrar för Kristallsalongen på Djurgården.

Han var även en duktig vissångare och for på vis- och deklamationsturnéer där han gärna sjöng ur Elias Sehlstedts repertoar. Han medverkade också på ett stort antal grammofoninspelningar.

Under tiden 1908-1927 hade han elva filmroller av vilka kan nämnas som Onkel Bräsig i Livet på landet 1924. En roll som han även spelade på teaterscener vid olika tillfällen.

Ringvall var gift med operettsångerskan Bertha Wallin. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [2]

Filmografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1894 Podostan i Bergamo Lilla frun
Charles Lecocq, Eugène Leterrier och Albert Vanloo		 Vasateatern[3]
Saint-Clair, aktör Lilla mamma
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru		 Vasateatern[4]
Timofey Gawrilowitsch Kantschukoff, rysk general Fatinitza
Franz von Suppé		 Vasateatern[5]
1898 Markis Inmari Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		 Vasateatern[6]
1901 Troupeau, f.d. lamphandlare Bellevilles mö
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Axel Bosin Södra Teatern[7]
1903 Frank, fängelsedirektör Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée		 Vasateatern[8]
1905 Kungen av Aragonien Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume		 Östermalmsteatern[9]
Gargousse Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot 		Axel Ringvall Östermalmsteatern[10]
Madame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau		 Östermalmsteatern[11]
Polismästaren Landsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held		 Östermalmsteatern[12]
Jupiter Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Östermalmsteatern[13]
1906 Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré		 Östermalmsteatern[14][15]
Papillon Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton		 Östermalmsteatern[16]
Pietro Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[17][18]
1907 Maroufle Lille hertigen
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[19]
Baron Mirko Zeta Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Axel Bosin Oscarsteatern[20][21]
Niklas Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy		 Oscarsteatern[22]
Skytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau		 Oscarsteatern[23]
Gargousse Surcouf
Robert Planquette och Henri Chivot		 Oscarsteatern[24]
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		 Oscarsteatern[25]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet		 Emil Linden Oscarsteatern[26]
1908 Frank Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée		 Oscarsteatern[27]
John Couder Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		 Axel Bosin Oscarsteatern[28]
1909 Greve Timotej Fatinitza
Franz von Suppé		 Oscarsteatern[29]
Generaldirektören Frånskilda frun
Leo Fall		 Oscarsteatern
Furst Krakowski Fortunas gunstling
Karl Gilck		 Carl Barcklind Oscarsteatern[30]
Alkalden Skatten
Helfrid Lambert		 Oscarsteatern[31][32]
Ollendorf Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Oscarsteatern[31]
1910 Radabüm Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau		 Oscarsteatern[33]
Kálmán Zsupan Zigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer		 Oscarsteatern[34]
1911 Calchas Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[35][36]
Polisministern Vackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar		 Emil Linden Oscarsteatern[37]
Pomarel Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski		 Oscarsteatern[38]
Wienerblod
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller		 Oscarsteatern[39]
1912 Pietro Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Albert Ranft Oscarsteatern[40]
Stockholmsgreker, eller Olympen-Stadsgården-Stadion, revy
Emil Norlander		 Axel Ringvall Kristallsalongen[41]
Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau		 Emil Linden Oscarsteatern[42]
Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky		 Oscarsteatern[43]
Konung Magawewe Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		 Emil Linden Oscarsteatern[44]
Karl X Gustav Biografflugan
Walter Kollo och Willy Bredschneider		 Oscarsteatern[45]
1913 Mikadon Mikadon
W.S. Gilbert och Arthur Sullivan		 August Bodén Oscarsteatern[46]
Tjusiga Magnusson, eller En Venustävlan på Munkbron, revy
Emil Norlander		 Axel Ringvall Kristallsalongen[47]
1915 Poire, impressario Madame Szibill
Victor Jacobi		 Oskar Textorius Oscarsteatern[48]
Lyckoflickan
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot		 Axel Ringvall Oscarsteatern[49]
1916 Lotta gråter och Kalle skrattar (Jeanne qui pleure et Jean qui rit)
Jacques Offenbach, Charles Nuitter och Étienne Tréfeu		 Kristallsalongen
Pinetdrottningen, eller Stockholmskannibaler på krigsstråt, revy
Emil Norlander		 Axel Hultman Kristallsalongen[50]
1917 Leopold Maria Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Oskar Textorius Oscarsteatern[51][52]
Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté		 Oscarsteatern[53]
1919 Mr Jack
Anders Eje och Fred Winter		 Carl Barcklind Oscarsteatern[54]
1920 En balnatt
Oscar Straus, Leopold Jacobson och Robert Bodanzky		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[55]
Lambertuccio Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		 Carl Barcklind Oscarsteatern[56]
1921 Damen i hermelin
Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch		 Carl Barcklind Oscarsteatern[57]
Överste Ollendorff Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[58]
1922 Lucullus Lucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		 Carl Barcklind Oscarsteatern[59]
1923 Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		 Nils Johannisson Oscarsteatern[60]
Lord Webster Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher		 Nils Johannisson Oscarsteatern[61]
Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		 Nils Johannisson Oscarsteatern[62]
Konung Magawewe Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[63]
1924 På hal is
Franz Arnold och Ernst Bach		 Knut Nyblom Vasateatern[64]
Rajhan
Anders Eje och Fred Winter		 Nils Johannisson Oscarsteatern[65]
Fursten Operettprinsessan
Richard Kessler, Will Steinberg och Walter Brommé		 Nils Johannisson Oscarsteatern[66]
Det österrikiske sändebudet Kvinnan i purpur
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher		 Nils Johannisson Oscarsteatern[67]
1925 Karl Stephan Liebenberg Grevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán		 Nils Johannisson Oscarsteatern[68]
Jultomten Julstjärnan
Sverre Brandt och Johan Halvorsen		 Nils Johannisson Oscarsteatern[69]
1927 Pampylos Cleopatras pärlor
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[70][71]

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1905 Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot Östermalmsteatern[10]
1913 Tiggarstudenten
Der Bettelstudent		 Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell Oscarsteatern
1915 Lyckoflickan
La Mascotte		 Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot Oscarsteatern[49]
1916 Afrikaresan
Franz von Suppé och Richard Genée Oscarsteatern
1917 Öregrund-Östhammar
Selfrid Kinmanson Oscarsteatern
Prinsessan som inte ville skratta
Helge Malmberg Oscarsteatern
1919 Sköna Helena
La belle Hélène		 Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy Oscarsteatern
1925 Mikadon
The Mikado or The Town of Titipu		 W.S. Gilbert och Arthur Sullivan Oscarsteatern

Rollporträtt

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-08/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 5 mars 2016. 
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-12-18/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-12-01&to=1894-12-31. Läst 26 april 2016. 
  6. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur: Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 september 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-09-04/11292A/2. Läst 29 december 2019. 
  8. ^ E. N-m (24 september 1903). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-24/12017A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084048/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ [a b] Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118081040/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/50325/gupea_2077_50325_1.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119071334/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  13. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  15. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233538/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  18. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-11/13191a/3. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  21. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-29/13475A/3. Läst 26 juli 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  27. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  29. ^ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 192. Libris 1404046 
  30. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 13 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ [a b] Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  32. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  33. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  34. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  35. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015. 
  36. ^ ”'Sköna Helena' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-30/14157/7. Läst 7 augusti 2015. 
  37. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  38. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  39. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  41. ^ Hbg. (2 juni 1912). ”'Stockholmsgreker' - Emil Norlanders senaste”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1912-06-02/15104/11. Läst 21 april 2024. 
  42. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  43. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. Arkiverad från originalet den 23 november 2019. https://web.archive.org/web/20191123085730/http://www2.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  44. ^ Frans J. Huss, red (1912). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 32 (16-20): sid. 96. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630021319/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  45. ^ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021214234/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  46. ^ ”Mikadon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24994&pos=97. Läst 9 juni 2015. 
  47. ^ Anna-Lisa (2 juni 1913). ”Norlandersrevyen på Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-06-02/15459/6. Läst 21 april 2024. 
  48. ^ ”Teatersäsongen i fullt flor: tre premiärer på onsdagen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-02/237A/1. Läst 13 april 2016. 
  49. ^ [a b] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015. 
  50. ^ X. X. (2 juni 1916). ”Sommarrevyerna”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1916-06-02/148/6. Läst 21 april 2024. 
  51. ^ ”Musikverket”. Czardasfurstinnan. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24978&pos=22. Läst 24 juni 2015. 
  52. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Libris 8081302 
  53. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015. 
  54. ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 190. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305035921/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015. 
  55. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-02/236/11. Läst 21 juli 2015. 
  56. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 49. Libris 784760 
  57. ^ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529155823/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015. 
  58. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  59. ^ Rosengren (1948), sid 68
  60. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 13. 31 mars 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-03-31/86/13. Läst 26 juli 2015. 
  61. ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015. 
  62. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015. 
  63. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  64. ^ Bo Bergman (20 januari 1924). ”Axel Ringvall på Vasateatern: 'På hal is' – Spex, sällskapsteater, karusell och diagonaltramp”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-20/19/6. Läst 29 augusti 2015. 
  65. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015. 
  66. ^ E. N-in (11 oktober 1924). ”'Operettprinsessan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-11/278/10. Läst 29 augusti 2015. 
  67. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  68. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  69. ^ Musik- och teaterbloggen
  70. ^ O. N-ll (16 februari 1927). ”'Cleopatras pärlor' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-16/45/11. Läst 29 augusti 2015. 
  71. ^ Rosengren (1948), sid 122

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 12, Olds-Rundq. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 214. Libris 7665090. ISBN 91-7752-270-2 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 168-169. Libris 1404046 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Ailly, Sven d' (1918). Axel Ringvall som skådespelare och människa. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 2. Stockholm. Libris 1528324 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]