BAT99-123

BAT99-123
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Svärdfisken
Rektascension	05^t 39^m 34,302^s[1]
Deklination	-68° 44′ 09,16″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+15,204[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	WO3[3]
U–B	-1,335[2]
B–V	+0,422[2]
Variabeltyp	Wolf-Rayet-stjärna
Astrometri
Egenrörelse (µ)	RA: +1,718[1] mas/år Dek.: +0,876[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	0,0198 ± 0,055[1]
Avstånd	ca 163 000 lå (ca 50 000 pc)
Detaljer
Massa	7,7[3] M☉
Radie	0,47[3] R☉
Luminositet	158 500[3] L☉
Temperatur	170 000[3] K
Andra beteckningar
BAT99-123, Brey 93, 2MASS J05393430-6844091, SSTISAGEMC, J053934.28-684409.0, UCAC2 1934525, UCAC4 107-011736, [M2002] LMC 173582, Gaia DR2 4657790950485013120, Gaia DR3 4657790950485013120 [4]

BAT99-123, även känd som Brey 93, är en ensam stjärna i Stora magellanska molnet i södra delen av stjärnbilden Svärdfisken. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 15,2^[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på analys av stjärnans spektrum^[3] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 163 500 ljusår (ca 50 120 parsec) från solen.

Observation

BAT99-123 upptäcktes 1970 och identifierades 1971 som en stjärna med stark O_VI-emission, tillsammans med andra WO-stjärnor som WR 102, WR 142 och SMC AB8.^[5] De flesta stjärnor med stark O_VI-emission som var kända vid den tiden var centralstjärna i en planetarisk nebulosa. Den är en sällsynt Wolf-Rayet-stjärna av WO-typ (syreserien) och var den första WO-stjärnan som upptäcktes i LMC. Endast tre är kända för att existera i galaxen, de andra två är LH 41-1042 och LMC195-1.

Egenskaper

BAT99-123 är en blå Wolf-Rayet-stjärna i huvudserien av spektralklass WO3^{[3] [3]} Den har en massa av ca 7,7^[3] solmassor, en radie av ca 0,47^[3] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 158 500^[3] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 170 000 K.^[3] Stark stjärnvind, som har en mycket hög sluthastighet på 3 300 km/s, gör att stjärnan förlorar 10^-5,14 (ca 7,24 × 10⁻⁶) solmassa per år.^[3]

Wolf-Rayet-stjärnor av WO-typ är mycket nära slutet av dess livstid. BAT99-123 förutspås explodera i en supernova typ Ic om cirka 7000 år. Den förutspås då ha en massa på 7,7 solmassor, mycket lägre än dess ursprungliga massa som troligen var några dussin solmassor.^[3] Den har troligen en liknande massa just nu eftersom dess stjärnvind inte kommer att förändra massan mycket i denna tidsskala.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, BAT99-123, 9 maj 2024..

Noter

1. ^ [ ] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
2. ^ [ ] Bonanos, A. Z.; Massa, D. L.; Sewilo, M.; Lennon, D. J.; Panagia, N.; Smith, L. J.; Meixner, M.; Babler, B. L.; Bracker, S.; Meade, M. R.; Gordon, K. D.; Hora, J. L.; Indebetouw, R.; Whitney, B. A. (2009-10-01). "Spitzer SAGE Infrared Photometry of Massive Stars in the Large Magellanic Cloud". The Astronomical Journal. 138 (4): 1003–1021. arXiv:0905.1328. Bibcode:2009AJ....138.1003B. doi:10.1088/0004-6256/138/4/1003. ISSN 0004-6256.
3. ^ [ ] Tramper, F.; Straal, S. M.; Sanyal, D.; Sana, H.; de Koter, A.; Gräfener, G.; Langer, N.; Vink, J. S.; de Mink, S. E.; Kaper, L. (2015-09-01). "Massive stars on the verge of exploding: the properties of oxygen sequence Wolf-Rayet stars". Astronomy and Astrophysics. 581: A110. arXiv:1507.00839. Bibcode:2015A&A...581A.110T. doi:10.1051/0004-6361/201425390. ISSN 0004-6361.
4. https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=BAT99+123. Hämtad 2024-09-07.
5. Sanduleak, N. (1971-03-01). "On Stars Having Strong O VI Emission". The Astrophysical Journal. 164: L71. Bibcode:1971ApJ...164L..71S. doi:10.1086/180694. ISSN 0004-637X.