Camilla Lindberg | |
Mandatperiod 2006–2010 | |
Valkrets | Dalarnas län[1] |
Uppdrag i riksdagen | |
Tidigare uppdrag[2]
ordinarie ledamot
kvittningsperson (2006–2010) ledamot i kulturutskottet (2009–2010) suppleant i civilutskottet suppleant i justitieutskottet suppleant i konstitutionsutskottet suppleant i kulturutskottet | |
Född | 28 december 1973 |
Politiskt parti | Folkpartiet (–2010) |
Yrke | gymnasielärare |
Camilla Margareta Lindberg, född Ahola 28 december 1973 i Skärholmens församling i Stockholms län,[3] är en svensk politiker (tidigare folkpartist). Hon var ordinarie riksdagsledamot för Folkpartiet 2006–2010, invald för Dalarnas läns valkrets.[1][2]
Lindberg studerade i Charleston, South Carolina, USA. Hon arbetade sedan som gymnasielärare i ämnena svenska, engelska och psykologi.
Hon blev medlem i Folkpartiet 2004.[källa behövs] Hon har sagt att det var vad hon i sin yrkesroll upplevde som den svenska skolans förfall som fick henne att engagera sig partipolitiskt. Hon lämnade partiet i november 2010 då hon ansåg att partiet lämnat liberalismen ideologiskt.[4]
Camilla Lindberg kandiderade i Europaparlamentsvalet i Sverige 2014 på andra plats på Junilistans lista.[5]
Mellan 1991 och 1993 var hon aktiv i det nyliberala nätverket Frihetsfronten. År 2008 startade hon, tillsammans med Alexander Bard, det politiska virtuella nätverket Liberati.
Lindberg tror inte på att könet är en social konstruktion.[6] Hon har även öppet kritiserat Sveriges cannabisförbud och vill se en legalisering av marijuana.[7]
Lindberg var riksdagsledamot för Folkpartiet 2006–2010. I riksdagen var hon ledamot i kulturutskottet 2009–2010 och kvittningsperson 2006–2010. Hon var även suppleant i civilutskottet, justitieutskottet, konstitutionsutskottet och kulturutskottet.[2]
I riksdagen drev Lindberg bland annat frågor kring det svenska spelmonopolet, IT-frågor och avskaffande av sexköpslagen. Hon har även motionerat och i övrigt drivit frågan om avskaffande av Skatteverkets möjlighet att bedriva så kallad tredjemansrevision.[8][9][10][11]
"Man visade på alla sätt man kunde att man var emot lagen och ändå skiter lagstiftarna
i det och bara röstar igenom den. De som är kritiska ska mosas till marken. [...] Jag tror
att det var ganska tydligt att de lyssnar inte. Hur mycket man än skrek och gapade och
mailbombade så sket de uppenbarligen i vad svenska folket ville."
—Camilla Lindberg, 2011.[12]
Lindberg röstade som enda borgerliga riksdagsledamot nej till den så kallade FRA-lagen i riksdagsomröstningen den 18 juni 2008.[13] Hon motiverade sitt ställningstagande i en debattartikel i Expressen.[14] Lindberg upplevde också förslaget som luddigt skrivet.[15] I en intervju i SVT:s nyhetsprogram Rapport berättade hon om hur hon, inför beslutet, utsatts för mobbning och hot om utfrysning av personer i Folkpartiets partiledning om hon inte röstade ja till lagen.[16] Bland annat ska partikamrater ha sagt till henne att "när du kommer tillbaka har du inga kompisar kvar".[16] Lindberg fick dock stort stöd från allmänheten för sitt agerande och fick bland annat hundratals blombuketter skickade till sin arbetsplats.[17] Den 9 augusti 2008 erhöll Camilla Lindberg Bertil Ohlin-medaljen av Liberala Ungdomsförbundet för sitt motstånd mot FRA-lagen och sin nejröst.
Camilla Lindberg, som aldrig varit med i något partipolitiskt ungdomsförbund, utsågs även i och med sitt FRA-nej till hedersmedlem i Liberala Ungdomsförbundet i Skellefteå under sommaren. Detta var ett utnämnande som Lindberg själv såg på med stor entusiasm och beundran då hon som 34-åring för första gången trädde in i en sådan ungdomsorganisation.
Hon har i efterhand starkt kritiserat Sveriges riksdagsledamöter för att inte ha hörsammat kritiken vid omröstningen.[12]
Lindberg lämnade partiet efter FRA-omröstningen och blev inte vald till EU-parlamentet genom Junilistan 2014. Hon har inte sedermera arbetat som en politiker. År 2023 arbetade hon som kurator inom psykiatrin.[15] Lindberg ångrar inte att hon röstade nej år 2008, men år 2023 skulle hon ha däremot röstat ja på grund av den ökade brottsligheten och förvärrade säkerhetspolitiska situationen.[15]
|
|