Catherine Hakim | |
Född | 30 maj 1948 (76 år) Beirut, Libanon |
---|---|
Medborgare i | Storbritannien |
Sysselsättning | Sociolog |
Arbetsgivare | London School of Economics and Political Science |
Redigera Wikidata |
Catherine Hakim, född 30 maj 1948 i Beirut, Libanon,[1] är en brittisk sociolog. Hon har bland annat uppmärksammats för myntandet av begreppet erotiskt kapital, ett koncept som hon lanserade 2010[2] och återkommit till i ett antal texter och böcker. Hon har under sin karriär arbetat med frågor om arbetsmarknad och familjepolitik, bland annat för landets arbetsmarknadsministerium.[3]
Hakim gjorde åren kring 1970 fältarbete i Caracas i Venezuela. Därefter var arbetade hon som forskare på Tavistock Institute i London åren 1972–1974, följt av fyra år på den brittiska statistikmyndigheten.[1]
Hon var direktör för forskning vid brittiska arbetsmarknadsministeriet i tio års tid och direktör för ESRC Data Archive åren 1989–1990. Hon var länge kopplad till London School of Economics and Political Science, del av University of London,[1] där hon under åren 1990–2011 fungerade som senior- och gästforskare. Därefter har hon varit seniorforskare vid Centre for Policy Studies.
Hon är redaktionsmedlem i European Sociological Review och International Sociology.
När Hakim 2010 myntade konceptet erotiskt kapital väckte det stor uppmärksamhet. Utifrån detta koncept värderades sexualiteten som ett fenomen som kunde växlas in till andra värden, vilket i den allmänna debatten ofta ses som opassande. Konceptet lanserades först i tidskriften European Sociological Review, och under 2011 kom de båda böckerna Erotic Capital och Honey Money som båda utvecklade tankarna kring begreppet.
Hakims koncept omkring värdet av erotiskt kapital hävdar att detta är ett faktiskt kapital – i likhet med ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital – som kan utnyttjas av individen för att främja hens intressen. När termen myntades väckte den både intresse och starka reaktioner. Enligt Hakim är detta kapital en kombination av "skönhet, sociala färdigheter, god klädsmak, fysisk vältränad kropp, livlighet, sex appeal och sexuell kompetens". Hakim hävdar vidare att kvinnor har större möjligheter att utnyttja sitt erotiska kapital, eftersom män i snitt är ute efter sexuella möten oftare än kvinnor.[4]
Hakims beskrivning av det erotiska kapitalet har fått kritik för att erbjuda en grund analys av kopplingarna mellan eros och ekonomi. Konceptet är en utveckling av Pierre Bourdieus tankar omkring socialt kapital[3] och har senare vidareutvecklats av Eva Illouz och Dana Kaplan, vilka tillfört ett historiskt perspektiv.[5]