Cerith Wyn Evans

Cerith Wyn Evans
Född1958[1][2][3]
Llanelli, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien[4][5][6] och Wales
Utbildad vidSaint Martin's School of Art
Royal College of Art
SysselsättningSkulptör[7], videokonstnär[5], fotograf[8], konstnär[6]
Utmärkelser
Internationaler Kunstpreis Kulturstiftung Stadtsparkasse München (2006)
Redigera Wikidata

Cerith Wyn Evans, född 1958 i Llanelli i Wales i Storbritannien, är en brittisk konceptkonstnär, skulptör och filmare.

Cerith Wyn Evans utbildade sig på Dyfed College of Art 1976–1977, Saint Martin's School of Art 1977–1980 och Royal College of Art 1981–1984. Han var sedan assistent till filmaren Derek Jarman (1942–1994), med vilken han arbetade med filmerna The Angelic Conversation 1985, Caravaggio 1986 och The Last of England 1987. Hans tidiga experimentella filmer under 1980-talet behandlade ofta dans. År 1988 spelade han in kortfilmen Degrees of Blindness med Tilda Swinton i huvudrollen. Han gjorde också videor med band som The Smiths och Throbbing Gristle.

Under tidigt 1990-tal övergick Wyn Evans till skulptur och installationskonst, men inspirerades också fortsättningsvis av film. Flertalet av hans konstverk har samband med hans stora intresse för språk och kommunikation, och han använder ofta texter från filmer, filosofiska verk eller litteratur.[9]

Han undervisade på Architectural Association i London 1989–1995.

Han deltog på Venedigbiennalen 1995 och representerade 2003 Wales på Wales första paviljong på en Venedigbiennal. Han deltog också i documenta 11 2002.

Offentliga verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Fem Light Columns och *Mobius Strip, neonljusväggskulptur, 2010, K&L Gates Center i Pittsburgh i USA[10]
  • E=v=e=n=t, neonljusskulptur, inomhus Malmö Live i Malmö (uppdrag 2014, beräknad klar 2015)

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Jennifer Higgie: Cerith Wyn Evans, Camden Arts Centre, London 2004
  • Moritz Küng (redaktör): Cerith Wyn Evans, ... – delay, Buchhandlung König, Köln 2009, ISBN 9783865607225
  • Hans Ulrich Obrist in conversation with Cerith Wyn Evans. König, Köln 2010. The Conversation Series 24, ISBN 9783865606334

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00199641, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Jean-Pierre Delarge, Le Delarge, Gründ och Jean-Pierre Delarge, 2001, ISBN 978-2-7000-3055-6, Delarge-ID: 23792_artiste_WYN_EVANS_Cerith, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 194984547, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 31074, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 135052, läst: 9 september 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, www.workwithdata.com , läst: 10 december 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ Union List of Artist Names, 11 maj 2018, ULAN: 500118668, läs online, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ Bingo: the Morning after (på nederländska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Om Cerith Wyn Evans på Ingleby Gallerys webbplats Arkiverad 3 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-04-11
  10. ^ Pittsburgh Art Places webbplats, läst 2015-04-11

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata