Delias harpalyce | |
Hane till vänster, hona till höger. Vingarnas översidor (översta raden) är vitare än på bilden. | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Egentliga insekter Insecta |
Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
Överfamilj | Äkta dagfjärilar Papilionoidea |
Familj | Vitfjärilar Pieridae |
Släkte | Delias |
Art | Delias harpalyce |
Vetenskapligt namn | |
§ Delias harpalyce | |
Auktor | (Donovan, 1805) |
Hitta fler artiklar om djur med |
Delias harpalyce[1] (svenskt nylatinskt uttal /ˈdeːlias harpaˈlyːse/[a]) är en fjärilsart som är endemisk till Australien.
Främre vingen är 42 millimeter lång på honan, och 39 millimeter på hanen.[2] Undersidans svarta, röda och gula mönstring är nästan lika på könen.[2] Översidan på honan är mörk.[2] Översidan på hanen är klart vit och svart (några av bilderna i artikeln är missvisande härvidlag); i flykten är kontrasten mellan svart och vitt ett tydligt drag för identifiering.[2] Delias harpalyce saknar könsmarkeringar på vingarna, men hanar utsöndrar troligen feromoner från androkonier utspridda över vingarnas översida.[2] Arten är troligen osmaklig för rovdjur.[2]
Delias harpalyce är endemisk för sydöstra Australien.[2] Arten återfinns i större delen av Victoria, i östra New South Wales, i en mindre del av sydöstra Queensland, och i Australian Capital Territory, ofta i Canberra.[2]
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]
Delias harpalyce ingår i släktet Delias.[1][3] Släktet Delias ingår i tribus Pierini, underfamiljen Pierinae och familjen Pieridae (vitfjärilar)[1][3]. Pieridae ingår i överfamiljen Papilionoidea (äkta dagfjärilar).
Enär de flesta arter i släktet Delias föredrager svalt klimat, antages det, att släktet Delias uppstod i svala delar av Gondwana, möjligen nuvarande Antarktis.[2]
Fullvuxna flyger ofta högt, över 3 meter,[2] men syns stundom nära marken. Hanar samlas ofta på kullars topp.[2]
Delias harpalyce föredrager svalt soligt väder; vid hetta samlas de i svala, dävna dälder och kjusor.[2] Heta sommarsäsonger inverkar menligt på de tidiga utvecklingsstadierna, och heta somrar åtföljs av låga populationstal hos de utbildade fjärilarna.[2]
Delias harpalyce lever på nektar.[4]
Äggen läggs på arter i växtsläktena Amyema och Muellerina, som är mistlar i familjen Loranthaceae.[2]
Larverna lever på dessa arters blad.[2] Larverna äter i grupper om mer än 50 individer.[2] Före förpuppningen gör laver tillsammans ett näste av silke, som hopbinder löv och kvistar på värdträdet, och de blänkande svarta pupporna är inne i nästet.[2] Tomma pupphöljen är gulbruna.[2]
Arten beskrevs först av Edward Donovan 1805 som Papilio Harpalyce[b].[5]
Släktnamnet Delias etymologi förklarades ej av dess skapare Jacob Hübner.[6] Harpalyke är två gestalter i grekisk mytologi.
Engelska trivialnamnet är imperial white.[2]
Delias harpalyce är inte nämnd som sårbar eller hotad i en översikt publicerad av Victorias regering.[7] Ett möjligt hot mot arten är förlust av habitat med födoväxterna i släktena Amyema och Muellerina.[7]