Edward Marjoribanks, 2:e baron Tweedmouth

Edward Marjoribanks, 2:e baron Tweedmouth
Född8 juli 1849[1][2]
London
Död15 september 1909[1][2] (60 år)
Dublin
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidChrist Church College
SysselsättningPolitiker[3], barrister[4]
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av London County Council
Kronrådets lordpresident
Ledamot av Förenade kungarikets 22:a parlament
Storbritanniens 22:a parlament, Berwickshire (1880–1885)[5]
Ledamot av Förenade kungarikets 23:e parlament
Storbritanniens 23:e parlament, Berwickshire (1885–1886)[5]
Ledamot av Förenade kungarikets 24:e parlament
Storbritanniens 24:e parlament, Berwickshire (1886–1892)[5]
Ledamot av Förenade kungarikets 25:e parlament
Storbritanniens 25:e parlament, Berwickshire (1892–1894)
Ledamot av Brittiska överhuset (1894–1909)
Ledamot av Brittiska överhuset (1894–1909)
Lordsigillbevarare (1894–1895)
Kansler för hertigdömet Lancaster (1894–1895)
Förenade kungarikets marinminister (1905–1908)
Politiskt parti
Liberal Party
MakaFanny Marjoribanks, Baroness Tweedmouth
(g. 1873–)[6][7]
BarnDudley Marjoribanks, 3rd Baron Tweedmouth (f. 1874)[8][6]
FöräldrarDudley Marjoribanks, 1st Baron Tweedmouth[6]
Isabella Hogg[8][6]
SläktingarIshbel Hamilton-Gordon (syskon)[6]
Redigera Wikidata

Edward Marjoribanks, 2:e baron Tweedmouth, född den 8 juli 1849, död den 15 september 1909 i Dublin, var en brittisk politiker.

Han var son till Dudley Marjoribanks, 1:e baron Tweedmouth och far till Dudley Marjoribanks, 3:e baron Tweedmouth.

Marjoribanks var 1880–1894 liberal medlem av underhuset, ärvde 1894 sin fars titel (baron Tweedmouth) och plats i överhuset. Åren 1892–1894 var Tweedmouth parlamentssekreterare vid skattkammaren och liberalernas förste "inpiskare", 1894–1895 i ministären Rosebery lord privy seal och kansler för hertigdömet Lancaster.

Från december 1905 till april 1908 var Tweedmouth förste amiralitetslord i ministären Campbell-Bannerman. I februari 1908 erhöll han ett privatbrev från kejsar Vilhelm II om Tysklands och Storbritanniens flottpolitik, och ogrundade rykten om, att brevet skulle ha påverkat ministärens flottpolitik, vållade i mars åtskillig uppståndelse samt försvagade Tweedmouths ställning. Han blev i april samma år lordpresident i Asquiths ministär och utträdde på grund av svår sjukdom i september samma år ur ministären.

  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10633.htm#i106321, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Dreadnought Project, Dreadnought Project-ID: Edward_Marjoribanks,_Second_Baron_Tweedmouth.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-edward-marjoribanks, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Joseph Foster, Men-at-the-Bar : A biographical hand-list of the members of the various Inns of Court, including her Majesty's Judges, etc., andra utgåvan, Joseph Foster, 1885.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ The Peerage person-ID: p10633.htm#i106321, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]